
Är det inte lite märkligt, den där lila färgen till vänster är troligtvis den färg jag avskyr mest (de flesta färger tycker jag ju om) men samma färg på blommor i naturen är ändå vackert. Och för att nu vara lite förnumstig och pretentiös så ska jag påstå att det är lite som med oss människor. Vi har alla vår rätta plats där vi är som "vackrast" och mest lämpade, där vi (håll i er nu) blommar (höhö) och mår bra. Det gäller bara att lyssna på sig själv...
4 kommentarer:
Bra tänkt! :)
fint! klyschigt men sant :)
Jag tittade faktiskt två gånger då jag såg bilden i bloglovin för att försäkra mig om att det faktiskt var du som postat den :-)
Men nu förstår jag. Hehe, bra.
Ninette - Ja, det är lustigt!
Emma - :)
Nancy - De brukar vara sant de där klyschorna ;)
Lundagård - Haha, precis!
Skicka en kommentar