9 december 2009

I drömmarnas kringelikrokar

Inatt i en dröm (vi lär ju drömma flera drömmar varje natt) yrade jag omkring i en stor, ganska mörk och lite skrämmande byggnad som delvis fungerade som butik. I butiken fanns en överuppmärksam övervakare som höll stenkoll på kunderna.

Jag gick ut från butiken (fortfarande inne i byggnaden) och övervakaren följde efter mig. Genom korridorer och dörrar och trappor som ledde uppåt. En allt kusligare känsla bet sig fast i mig, det blev mörkare och mörkare (jag har ingen aning om vad jag var ute efter). Till sist kom jag ”längst bort”, på översta våningen genom en dörr ut i ett rum som påminde om en kallvind. Hög puls och hela kroppen på helspänn. Några försiktiga steg gick jag in i rummet.

Och plötsligt högg en skrämsel till i mig och jag vände mig om för att rusa tillbaka till ljuset och tryggheten genom alla dörrar, korridorer och trappor. Hela kroppen kändes hopsnörd av obehag och jag skulle inte fort nog komma tillräckligt långt bort från rädslan.

Men jag hann bara vända mig om och påbörja flykten innan jag med en krock fångades upp i övervakarens starka armar. Han hade följt efter mig ända hit och nu höll han om mig hårt. Tröstande. Min panikerande kropp blev alldeles matt och alla känslor av obehag rann av mig. Istället spred sig en behaglig värme i mig.

Det var förvånande skönt att så plötsligt befrias från den starka olustiga känslan som annars skulle ha följt mig länge och varit svår att skaka av. En spännande vändning i känslor som jag inte kan minnas att jag skulle ha upplevt på liknande sätt i verkliga livet.

Inga kommentarer: