Redan pärmen var för mig så tilltalande att jag knappt kunde sitta still på stolen när jag fick boken i mina händer. Och estetiken tilltalar boken igenom.
Retroarteet innehåller finsk formgivning från i huvudsak 1940-70-talet. Det är ingen stel faktakatalog utan en berättelse med vackra bilder. I en lättläst, flytande text får man intressant information om hur olika produkter har kommit till, vilka behov de har fyllt eller skapat. Formgivarna har en framträdande roll, jag lär mig nya namn och om formgivare jag känner till från förut lär jag mig mer vad de sysslat med.
Designklassikerna och de tidstypiska formerna och materialen får ett annat djup när boken berättar om olika faktorer som har påverkat industrin och formgivarna. Sådant som andra världskriget och materialbristen som rådde och om oljekrisen på sjuttiotalet som höjde priset på plast.
Det är också roligt att få veta att den orangea färgen på den klassiska Fiskars-saxen (som de flesta har hemma) kom till av en slump, formgivaren hade egentligen tänkt sig blått, grönt, rött och svart.
Boken är uppbyggd i kapitel utgående från olika material eller teman, t.ex. trämöbler, kökssaker, plast, lampor. En del designers har också fått en egen sida.
Ibland känns det som om texten och bilderna är två skilda böcker, som när det på bilden syns något som inte omnämns i texten och när allt som omnämns i texten inte syns på någon bild. Men det stör inte nämnvärt, alla bilder har tydlig bildtext (och det som inte finns på bild kan man ju googla). Jag antar att det är estetiken som har prioriterats och det passar mig bra.
Den här bilden framställde Savonia-besticken så fint att jag började fundera på att plocka fram mina ur skåpet, där de ligger långt bak (jag har växt upp med dem och var urled på deras utseende när jag flyttade hemifrån).
Många snygga lampor.
Det finns också ett intressant kapitel som diskuterar olika begrepp som retro, vintage och designklassiker.
Eftersom min finska är ganska knagglig trodde jag att jag mest skulle "läsa" bilderna men till min egen förvåning läste jag boken från pärm till pärm. Det beror nog både på att den är tydlig och enkelt skriven och att ämnet intresserar mig förstås. Efter att jag har läst boken tilltalar mig 40-70-tal (och speciellt 50-tal) om möjligt ännu mera.
Även bokens formgivning matchar sitt innehållet, den är enkel, tydlig, användarvänlig och vacker. Liksom den finska designen.
Är du ens lite intresserad av retro, finsk design, gamla saker så kan jag mycket varmt rekommendera denna bok.
Boken har jag på efterfrågan fått som gratis recensionsexemplar.
Inlägg
8 kommentarer:
Och om man inte kan finska alls, tror du man kan ha nytta av boken ändå, som en uppslagsbok? Jag tänker att man åtminstone förstår vem som är formgivare och produktionsår av bildtexterna.
Den här verkar ju helt perfekt! Tack för tipset :)
Ser underbar ut - måste få!!
Kerstin - Jag funderade på det där, mycket vackra bilder finns det minsann nog att titta på men boken är inte riktigt som ett uppslagsverk. På de allra flesta bilder finns flera föremål så bildtexten består inte bara av t.ex. formgivares namn och årtal utan är mera förklarande (men sådan text kan man ju skriva in på google translate om det inte är självklart vad som är vad).
Kan man ingen finska så går man förstås miste om berättelsen men jag tror nog man får ut något av boken ändå.
Jag tycker fortfarande allra bäst om Savoniabesticken!
Hihi, jag har just en sån där blå vattenpanna, som jag ärvt av farmor :-) I praktiken har en ändå fått stå undanställd, för det tar så lång tid att koka vatten på spisen (trots att vi har gas)- jag älskar min vattenkokare.
boken ser och låter mycket läcker ! :) nu visste du väl om denna fina blog http://70-luvulta.blogspot.com/ hn har namn och fakta om det mesta från 70 talet. Tycker föresten om din blog och din kreativitet !
Ingeborg - Design när den är som bäst, när man aldrig tröttnar.
Koko - Men den kan säkert fungera som prydnad :)
Liberata - Jag stötte på den för någon dag sedan faktiskt. Ser mkt intressant ut. Tack för de fina orden!
Skicka en kommentar