Igår ägnade jag en stor del av dagen åt att läsa boken Flyga Drake. Jag drogs med i en gripande berättelse om två pojkar i Afghanistan. Boken innehöll en hel del elände och jag grät flera gånger om. Det var en bra och läsvärd bok.
Samtidigt är det tungt med böcker som den här, för fast berättelsen är fiktiv så vet man att än värre elände är verklighet för många människor. Och det är bara så tragiskt.
Idag såg jag av en händelse rapport på Svt1. En av nyheterna handlade om att nu när svenskarna kommit tillbaka från semestern har det kommit in ovanligt många klagomål till flygbolagen. En man som blir intervjuad säger ungefär så här om att deras plan blev 13 h försenat: Man har jobbat hårt ett helt år och då vill man inte komma en dag för sent till semestern.
Alltså jag kan ju förstå hur mannen känner det. Men samtidigt. Är det inte lite pinsamt? Att vi har det så bra, och att vi har så lite perspektiv att vi täcks beklaga oss över en dags försening till semesterresan. På teve dessutom.
Inlägg
Get the look: Inredningen från Grand Designs
5 timmar sedan
2 kommentarer:
En mera ödmjuk och tacksam inställning till livet skulle knappast skada.
Ja, ska absolut läsa hans andra bok när jag får tillfälle!
Jag har bara läst "tusen strålande solar" men sett filmen Flyga drake. Väldigt gripande! och så lär man sig lite historia på kuppen vilket jag tycker är bra.
Ja... ibland behöver vi alla ta ett steg tillbaka och sätta oss själva i ett större samanhang. Lite acceptans skulle heller inte skada ;)
Skicka en kommentar