Hela förmiddagen halvlåg jag i en oergonomisk ställning i soffan och läste ömsom skollitteratur ömsom bloggar. Stämningen var sådär lagom sjaskig med mjukiskläder och en svag svettlukt som jag anade att kom från mig själv.Klockan två var ett studiebesök inbokat i centrum så jag fräschade upp mig och gjorde mig klar. Men precis när jag hade dragit på mig skorna fick jag ett samtal om avbokning. Och så stod jag villrådig i hallen, fullt påklädd och kände hur jag snart skulle börja svettas.
Jag ville inte återvända till soffsunkigheten men vart skulle jag ta vägen? Väninnan som jag ringde hade inte tid med fastlagskaffe och jag borde verkligen komma vidare på skolarbete, alltså borde jag ha stannat hemma och läst vidare. Men tanken på att klä av mig och sjunka ner i soffan igen kändes som att ta död på all inspiration. Jag semi-panikerade en stund och ville använda en livlina, t.ex. fråga publiken.
Men så tog jag mitt förnuft till fånga, pressade ner skolboken i handväskan och gav mig iväg ut. Jag gick till ett trevligt café några kvarter bort, drack kaffe, åt fastlagsbulle (med mandelmassa, ifall någon undrar) och läste koncentrerat i 1,5 h. Time well spent.
Inlägg
4 kommentarer:
Så ska jag också göra imorgon. Bok, kaffe och fastlagsbulle. Ensam på café. Den här moderskapsledigheten öppnar dörrar för tidigare oanade möjligheter.
Ja, absolut, det är nu du ska ta ut det sista av att vara ensam.
duktigt av dig att komma dig iväg trots allt. det är inte bara en eller två gånger jag står färdigt påklädd när inspirationen rinner av mig (eller förnutftet tar överhand?) och jag backar in i huset igen. och då borde ju jag, som i vanliga fall bara sitter hemma och kurar (det där med kura är ju en sanning med modifikation) faktiskt ta mig ut bland folk lite oftare. oh well, en annan gång ;)
Duktig flicka! :)
Skicka en kommentar