Från systugan

Jag och Johhis syr. Det har vi gjort i många långa timmar. Man blir lätt slö i huvudet. Våra tankar och vårt prat är kanske inte de klaraste, man kan nästan ifrågasätta att vi är utbildade inom handarbetet i fråga. Här följer citat:

Jo: Såde sir int ja ut tä bak!

Jo: Ja ha int laga na fodermönster... nee-e, he klipper ja no på höögt.

Jag: Vann e sakse? Ja hadd ju e rikti just, ho kan int ha försvunni.

Jo: Ja lagar bara två mönsterdeila å nu passar int ti ihop!

Jo: Va e räät å va e aavi?

Jag: He e ganska gullo *tyst några sekunder*, he e ganska gullo... nemen he sa ja ju just.

Jo: Ja, kanski vi ska ha liti volym å, vari he du sa?
Jag: Ne int sa ja na.

Jo: Alltså ja föstaar int hu ja ska gö *funderar länge*. Nemen! Int e he ju na problem alls.

Jag: Vann e penno min? Ja hadd ju e rikti just jär nastans.

Jag: Ja föstar int dähär, si på dähär *håller upp två mönsterbitar*, nemen vänt na liti nu, int eri ju dähär som e problemi mett.

Jo: Vann e min pressafot nu tå? Ne nu får ja no i närve, ja hadd ju a just ijee.

Jo: Nu vart i ju feil i alla fall, men kanski int i syns om några deila har aavi fram... tror du he?
Jag: Nåå... *skrattar*

Jo: Alltså nu föstar ja int va ja ha tänkt ijee...
Jag: *raap*

Jag: Vann er dömdi mönsterdeila som ja hadd på adi stola du siter?
Jo: Int va he na mönsterdeila jär tå ja kom.

Jag: Hu gar i?
Jo: Bra.
Jag: Bra.
Jo: Hu gar i fö te tå?
Jag: Bra.
Jo: Nå he e ju bra he tå, ska vi tävel vem i gar betär för?

Jo: Vann e min mönsterdeil? Ja hadd a just ije.

Jo: He e dähär som kallas yrkesskickliheit.
Jag: Eh... vilket tå?