Loppisrace, dag 1

Jag körde till Purmo i god tid och möttes av en härligt loppisklädd Aja. Som (av bilden missvisande) inte alls hade tid att sitta stilla.

Jag ställde i ordning min försäljningsplats och demonstrerade ett av mina senaste loppisfynd, det blommiga paraplyet i perfekt skick.

Jag hade tagit med det för att vid behov använda som regn- eller solskydd men varje gång jag fällde upp det var det för att visa upp det för andra loppisentusiaster. Det är ju så roligt att visa sina fynd för andra som förstår hur fint det är. På hemmaplan är inte responsen alltid exakt det man önskar. "Titta vilken fin klänning!". "Haha, en sån där rock hade jag på mig när jag hade körtelfeber som femåring".

Det var ännu relativt god tid innan racets start så Aja och jag hoppade i bilen och körde runt till några gårdar.

Så här läckert såg det ut på ett ställe.

Deltagarna hade fixat upp en massa fina loppis-skyltar överallt längs vägarna.

En halvtimme innan start kom vi tillbaka till Lundagård och då var gården redan fylld med folk. Jag fick brått att inta position vid mitt bord och några snälla bordsgrannar hade till och med redan sålt några grejer för mig.

Jag träffade en hel drös med kreativa bloggare. Här är Lina med komigenbloggen. Det var första gången jag träffade henne och det känns lika roligt (och lite knasigt) som alltid att träffa någon som man lärt känna via en blogg. Det är otroligt hur många likasinnade, härliga människor jag fått kontakt med tack vare bloggen.

Min bästa Johanna var på plats med sitt fina hår. Tillsammans med Sofia, Linda och min mamma.

Andrea var också där, och har också hunnit blogga om det. Och så träffade jag Malin, Saija, Jenny och en massa "vanliga" bekanta.

Bredvid mig stod Sofie som har Fia Lotta Jansson Second Hand, och sålde en massa härliga vintagekläder.

Vi hann prata en del under kvällens lopp och sen när klockan blev över nio hängde vi kvar i butiken med Aja och pratade om kreativa projekt, om att göra sin hobby till ett jobb och allt möjligt annat. Så bytte vi byggnad, åt köttsoppa och fortsatte prata.

Klockan var runt tre på natten när jag styrde mot Esse igen. Dimman hade lagt sig lite överallt och svepte in den väldigt tidiga morgonen.

Jag låg i sängen och hade svårt att få sömn ända tills solen gick upp och jag försvann i mina inre dimmor.

Konstigt nog vaknade jag tidigt och steg upp redan vid åttatiden. Kanske jag är lite trött och sliten men jag ser fram emot de två återstående dagarna. Som säkerligen kommer att vara betydligt lugnare.

Ja, och försäljningen gick verkligen över förväntan. Skulle Kristinestad ligga närmare skulle jag skynda hem och rensa ur mera grejer.