Jag fann Edith Södergran igen

Här i huset finns det mycket böcker. En kväll fick jag syn på Samlade Dikter av Edith Södergran i en hylla. I högstadiet när vi bekantade oss med kända poeter fastande jag för henne.

Det här stycket ur dikten "Dagen svalnar..." var den som fångade mig, minns jag. Du sökte en kvinna och fann en själ - du är besviken. Idag känns det lite pinsamt och förutsägbart att jag som tonåring fastande för de raderna. Men hon skriver annat fint som kan tjusa mig idag.

Den här dikten tycker jag verkligt mycket om. Jag kan starkt känna igen mig i den, den är vacker och så är jag småförtjust i rim.

Den här är också trevlig. Ja. Jag tror bestämt att jag måste läsa vidare ikväll innan jag somnar...