Därför vill jag belöna er med en chans att få hem några bokstäver-upphängda-i-moln-grattiskort.
För att delta vill jag att du berättar om en fin eller rolig komplimang du fått (det är bra att fokusera på sådant när mörkret omsluter oss), endera genom att kommentera det här inlägget eller genom att maila mig, hanna0486@gmail.com. Och sprid gärna ordet, alla får vara med!
Fram till söndagen 26 september kan man delta. Sen kommer tre personer att få tre kort hem på posten. Bra va!
Inlägg
16 kommentarer:
jag får vara först:)! vill så gärna vinna dina fina kort!
i min tidiga tonår sjöng jag in en sång i studio till en julkassett (jo, faktiskt, det är så länge sen:). Jag sjöng inte bra och ju fler tagningar vi tog desto värre blev det. Studioägaren, en rättfram countrysnubbe, var inte imponerad.
När jag några år senare skulle banda skiva med ett band i samma countrysnubbes studio så sa han till mig före vi började: "jaha, vi får sii va deheer vaal til...". Denna gång hade jag hittat min sångröst och inspelningen gick bra. När killarna i bandet mixade skivan några veckor senare sa countrysnubben: "Int va hon så pisso ti sjung!" Det är den bästa komplimang jag fått som följt med mig genom alla år. (Prov på äkta nordösterbottnisk komplimentering.)
S
Jag vill också gärna få ett grattis-kort på posten! En fin komplimang fick jag igårkväll när yngre dottern sa att hon älskar mej mer än mest... :O)
Åhh jag vill ju såklart vara med! Dina kort är underbara tycker jag....
Jag fick den finaste komplimangen häromdagen faktiskt av en väninna. Jag fick ett smycke med text där det stod "True" och min väninna sa att det var precis det jag var. Ärlig, äkta och rak. Kan man få en finare komplimang?
/Lotten
den roligaste komplimangen jag någonsin har fått var av en gammal krigsveteran som var på norrvalla rehab samtidigt som mamma var där på rehabilitering p.g.a. sin reuma. hans kommentar om mig till mamma var "honde sku no behöv va me i miss finland, hon" :D :D :D
det där har jag levt länge på, ska du veta ;)
Hej ! Fin blogg du har Hanna, jag gillar den mycket, den får mej att bli kreativ åtminstone på en tankemässig plan :-)Jag vill gärna vara med och tävla om fina kort. Mina finaste komplimanger har jag ofta fått av mina klienter, en -" Jenny du är en sån vacker kvinna". Sättet han såg på mig när han sa detta gjorde mig tårögd. Det tyckte jag mycket om.
Jag vill också gärna vara med i din tävling! :) Det här med komplimanger är nog något som vi egentligen är alldeles för dåliga på, både att ge och ta emot. Något vi borde jobba mer aktivt på tycker jag! För vad värmer ens hjärta mer än just en fin komplimang?
Den som jag fått de allra finaste komplimangerna av är naturligtvis min man. När han säger att vi är som gjorda för varann blir man alldeles varm om hjärtat! :)
Vika härliga kort!
Dagens finaste kiomplimang kom från min 2åriga dotter som tittade på mig när vi vaknade och sa: Nygg mama, nygg! [snygg] Sedan klappade hon på mitt rufsiga morgonhår och gav mig mina glasögon! Ingen fondation eller maskara gör någon skillnad i hennes ögon. Äkta!
Kram Anna
Jag vill gärna delta och vinna av dina fina grattiskort! Surfade runt, och hittade hit. Mycket fint här.
Den bästa komplimangen jag kommer på var av en person som sade att jag var så bra på att vara mej själv i alla lägen :-). Länkar på min blogg.
jag jobbar på dagis. ifjol på våravslutningen var det en flicka som gav en present åt mej och på kortet hade mamma skrivit precis vad flickan hade sagt: "jag tycker om Mia för att hon är så himla bra på att läsa sagor!" :D
fina kort!
En rolig komplimang som min man kläckte ur sig här en kväll var
'Jag vet inte vad du smörjer in dej med, men du doftar som en hotellfoajè'.
Någon kanske inte ser det här som en komplimang, men han sa d på ett kärleksfullt sätt och gillar nog min aprikos doftande handkräm.. ;)
Jag är mammaledig nu, men före det var jag lärare för invandrarelever. När jag skulle på mammaledigt gav en av mina elever mig ett kort var det stod:
"Sinä ole maailman paras opettaja! Onnea sinule ja vauvalle kans!"
Detta skrevs av en av mina tuffa pojkelever. Jag blev så rörd! Detta lever jag länge på!
Jag gick en internkurs i utbildning för utbildare och bad om att få hålla min provföreläsning på svenska, då jag undervisar på svenska på vårt annars rätt finska bibliotek. Mina kollegor såg lite förskräckta ut, men gick med på det, och jag höll min föreläsning och försökte tänka på att tala långsamt och tydligt och flika in lite finska termer emellanåt. Efteråt kom en av mina kollegor fram och sa att "jag kan ju mycket mera svenska än vad jag trodde". Det gjorde mig alldeles superglad:-)))
För mig var det en komplimang:-)
Helt underbarta kort! Skulle nog rama in mitt om jag vann som ett grattis till mig själv.
En av mina finaste komplimanger var en person som hade deltagit i en tävling där man skulle berätta om sin favoritblogg - min blogg, tydligen. Den löd ungefär så här: "Smulan lyckas med att ha en snygg stil fast hon inte är en size zero."
Den finaste komplimangen kom från min kusin som helt oväntat hängav att skulle han ha hittat min blogg utan att veta att det var jag-hans kusin som skrev den, skulle han ha blivit störtförälskad.
Det var så öppenhjärtligt.
Att någon gillar ens blogg känns så mer omfattande än "du är vacker" eller "du är smart" - bloggen är så mycket mer än ett specifikt karaktärsdrag; liksom ens väsen i miniatyr.
OH NO, jag är en dag för sent ute. Men jag tänker dela med mig i alla fall:
En gång på en lönnkrog var det en pojke som sa åt mig, med beundran i rösten: "Du ser så van ut". Jag vet inte vad han menade, men jag tyckte det kändes bra. Van att leva, kanske. Inte osäker och flamsig utan med fötterna på jorden. Det var en bra komplimang.
Nå det var verkligen en bra komplimang, annorlunda, och det är ju roligt!
Skicka en kommentar