Jag vaknar tjugo före åtta (till skillnad från 12-13 de senaste dagarna) och kan inte somna om. Jag har snor i hela systemet och börjar tänka på allt jag borde göra som glidit mig ur händerna de senaste dagarna och veckorna.
Ingen idé att ligga kvar, lika bra att stiga upp och skyffla undan en del grejer som ligger och gnager. Jag knäpper på datorn och skall bara hämta min kalender innan jag bäddar ner mig i soffan.
Men det visar sig inte bli så "bara". Jag letar genom alla väskor och alla högar på golvet, flera gånger utan resultat. Sedan blir jag tvungen att tänka till och inse att den högst antagligen blivit kvar på jobbet i torsdags. Inte alls bra, klump i magen.
Min kalender är mitt minne, utan kalendern har jag ingen aning om var jag borde vara den kommande veckan, vilka tider jag måste passa och var jag kan boka in en del viktiga tider. Suck. Nu kom jag helt av mig, nästan så att det vore lika bra att gå och lägga sig igen.
Inlägg
de ropar på mig
1 dag sedan
2 kommentarer:
Jag förtstår dig, det är ju omöjligt att leva utan kalender!!!
Hoppas dagen blev bra iaf.
men ush, det där ger en sådan gigaångest. lite som att glömma telefonen efter sig!
men försök pusta ut och känna dig avkopplad (bokstavligen!)
Skicka en kommentar