Hannas Virrvarr

Besök hos MALMEN formgivare & fotograf

2012-01-30T17:13:00.001+02:00

I flera månader redan har jag insett att det här med att sitta hemma och försöka jobba på något eget i min ensamhet är riktigt, riktigt svårt för mig. Någon enstaka gång kan jag få till en koncentrerad stund men för det mesta är det som om jag skulle ha en spärr som jag inte själv klarar av att ta mig förbi. Jag får ingen början.

Jag behöver andra (gärna kreativa) människor omkring mig och ett ställe att gå till för att komma igång och trivas. Det är i givande samtal som jag inspireras och känner mig som mest handlingskraftig. Jag behöver en arbetsgemenskap och kaffepauser (som egentligen inte alls handlar om kaffe utan snarare om att umgås och hämta ny energi).

Därför var jag glad att få besöka MALMEN, på Köpmansgatan 18 i Jakobstad.

MALMEN formgivare & fotograf består av (fr.v.) Minna Östman/Minna Inre, Johanna Högväg/Highway design, Linda Tallroth-Paananen/Memento och Andreas Haals. De är alla egna företagare som bildat ett andelslag och skapat en kreativ arbetsplats tillsammans.

Det är måndag morgon och jag får komma direkt till kaffebordet. Vilken glädje. Vid bordet sitter en fotograf och tre formgivare (med inriktningar som produktformgivning, grafisk design och rumslig gestaltning). De senaste månaderna har de installerat sig i nya utrymmen, det är ljust och fräscht och de har alla varsitt stort, vitt arbetsbord. Lagom till julshoppingen flyttade de in och hann hålla en Pop-Up Store öppen i december, som första projekt i den nya lokalen. Men andelslaget Malmen har funnits i flera år.

Johanna berättar att det hela började lite försiktigt i en mycket mindre lokal, i en källare med låg hyra. De hade i tankarna att göra en hel del gemensamma projekt men sånt som moderskapsledigheter kom emot och saker fick bero och har växt fram i sin egen takt. I nuläget arbetar de i huvudsak med sina egna uppdrag. Malmen ger dem en arbetsgemenskap och är ett sätt att få bort arbetet från hemmet.

Det verkar precis så bra som jag hade föreställt mig. Jag hade gärna plockat med mig Malmen under armen och smällt ner det här i centrum i Kristinestad och hyrt in mig med ett bord.

Men istället ber jag dem ge några råd om man själv står inför att sätta igång något liknande.

Försök hålla pengarna enskilt. Det är väl aldrig bra att blanda pengar och vänner. Eftersom de på Malmen alla är egna företagare så faller det sig naturligt att alla sköter sin egen ekonomi. Då uppstår inte heller någon bitterhet kring vem som jobbar mest.
Börja smått och låt det formas. Om man satsar stor direkt och t.ex. har en hög hyra att betala finns det en större risk för att man ligger och grubblar på ekonomin, och det roliga försvinner. Skapa inte en stressituation i onödan.
Magkänsla. Man brukar nog känna när något är rätt eller fel, ta tid att känna efter och lita på din magkänsla.
Gemensamma "regler". Prata om hur ni vill ha det. Vad man än ger sig in i för samarbeten är det bra att fundera ut hur saker ska gå till, i förväg.

När det är dags för mig att gå känner jag mig inspirerad och ännu mera övertygad om att jag behöver en kreativ arbetsgemenskap för att komma framåt.

Lyckligtvis är jag en trevlig och erfaren arbetskamrat på spåren. Det kan bli en händelserik vår och jag kommer nog att berätta mera när saker och ting klarnar.

Loppisrunda i Vasa 4.2

2012-01-29T20:28:00.003+02:00

Okej, den där loppisrundan jag skrev om. Det blir av nu på lördag (4.2). Vi träffas kl. 11.30 på caféet Othello (bredvid iTronic och JC), där talar vi loppis och sen gör vi en runda tillsammans. Vill du komma med ska du kasta iväg ett mail till christina.doktar at gmail.com.

Skidor!

2012-01-29T13:40:00.001+02:00

I fredags köpte jag skidor. Det är drygt tio år sedan jag ägt skidor och skidat. Fast jag har tänkt på det och varit sugen i många år och nu slog jag till.

Igår gjorde jag min premiärtur vid Bötombergen. Tack och lov var det inte så många andra där, det kändes inte direkt som det ser ut på teve kan jag säga. Och troligtvis såg det ut som det kändes om inte värre. Innan jag visste ordet av hade jag hamnat i en förfärligt lång uppförsbacke (den var faktiskt 1 km lång, inte brant alls men alltför lång), jag blev tvungen att vila flera gånger och inombords svor och grät jag om vartannat. Och lite senare for jag i samma backe en gång till - som om min kondition skulle ha förbättrats på några kilometer!

Det blev 8 km och känslan efteråt var otroligt skön. Idag är jag naturligtvis sjuk i hela kroppen.

Men nu lyser solen så jag måste nog ta en skidtur idag igen!

Värt att notera

2012-01-28T10:11:00.001+02:00

Idag såg jag en jätteglad, buskig mustasch som vinkade glatt när jag delade ut tidningarna. Det var så uppiggande att jag log flera lådgrupper framåt.

Snö och is eller godis och glas

2012-01-26T14:26:00.000+02:00

Har idag pysslat, skrivit och fotat till ett pysselreportage, till ÖP. Eftersom jag inte kan blogga de bilderna ännu så slängde jag ihop den här lilla installationen (eller vad man ska kalla det).

Glasburken med lock köpte jag på Realisationscenter i Jakobstad.

Skor i fel storlek

2012-01-25T20:16:00.001+02:00

När jag tömde mitt loppisbord idag såg jag de här fina skorna. Tänk om de hade passat.

Något varje onsdagsförmiddag fick bjuda på

2012-01-25T11:29:00.002+02:00

Ni vet det där underbara som händer så sällan, att man råkar förlägga pengar, glömma dem och sen blir glad och överraskad när man hittar dem långt senare.

Jag hittade nyss 70 € julklappspengar från 2010!

På loppis i Jakobstad

2012-01-24T14:59:00.000+02:00

Det här är loppishallen.

En stor hall med hyrbord.

Jag spanade bland annat in en låda med minigafflar, en småsöt tavla och porslinsburkar i speciell form.

Jag köpte en hylla (den ser ut som en stringhylla men jag tvivlar på att den är äkta, fast den har iaf ledade krokar i ena sidan). En Arto Paasilinna-bok, glasvas och dragkedjor, den blåa är över 2 meter lång.

Realisationscenter finns endast ett stenkast ifrån loppishallen.

Det är ett stökigt och smutsigt ställe så om du inte gillar sådant, gör dig icke besvär. Men jag tycker det är en spännande plats. Det verkade också fungera lite som gubbdagis. Jag tog del av en intressant diskussion mellan gubben i kassan och gubben som slagit sig ner i samtal med honom. Den ena av dem skulle gå ner i vikt och funderade vad det nu var den hette den där dieten som bara var bokstäver, och konstaterade sen att det nog var tokigt det där att inte äta kolhydrater alls, hur ska man då bli mätt?

Sen vidare till Retro.

Det är också rätt så stort och kläderna där är alltid mycket billiga. Det finns också möbler och andra saker.

En liten utflykt

2012-01-22T18:08:00.002+02:00

Efter en mycket slö gårdag var jag i behov av en liten utflykt idag.

Jag hade sett en annons om en auktion i Teuva och begav mig ut på isiga vägar, i vackert vinterlandskap.

Som man kunde gissa utgående från annonsen var det en massa svindyra antikviteter som auktionerades ut. Alltså inget jag var en potentiell köpare till, men som söndagsutflykt fungerade det bra. Jag satt och följde med hur föremål efter föremål ropades in.

Det fanns flera handknutna persiska mattor med äkthetsbevis (som den på bilden). Den största (inte den på bilden) såldes för 2000 euro vilket för mig kändes som en väldigt stor summa men auktionsförrättaren påstod att mattans egentliga pris var 16 000 euro, tusen per kvadratmeter. Huisigt.

Jag köpte en varmkorv för en euro och sen körde jag hem igen.

Glad valdag!

2012-01-22T09:26:00.002+02:00

Då var det dags att rösta i presidentvalet! (Jag tror inte det finns en enda bra orsak att inte använda sin rösträtt.)

Min röst går till Eva Biaudet, det kändes som en självklarhet redan när det blev klart att hon skulle ställas upp som SFP:s kandidat. När jag har följt med några valdebatter och granskat resultatet i en valmaskin så har jag också hittat ytterligare två kandidater som gärna kunde få min röst (Arhinmäki och Haavisto). Men eftersom vi ju bara har en röst var så blir det Eva. Att taktikrösta skulle aldrig falla mig in, för mig är det väldigt viktigt att med min röst stöda det jag tycker är bra. Om det sen i andra omgången blir två för mig otänkbara kandidater röstar jag kanske blankt. En blank röst säger mer än ingen röst.

Rösta och ha en trevlig söndag!

Ett sött litet kort och paket

2012-01-21T12:04:00.002+02:00

Lite sent om sider vill jag visa hur fint paket min syster hade fixat ihop. Ni kan strunta i att det står god jul på kortet.

Jag tycker kortet är så fint i sin enkelhet. Blandningen av paff och gulfärg är alldeles lysande.

Påsen är vikt av gammal tapet (tror jag) och inuti paketet fanns ett par fina sockor som hon stickat själv.

Hänga med på loppis i Vasa?

2012-01-19T07:30:00.003+02:00

Förresten. Christina föreslog att vi skulle dra ihop en grupp i Vasa och gå på loppis tillsammans. Först tänkte vi träffas exempelvis på ett café för att (äta bulla och) fundera lite på hur man gör bra fynd, jag lovade att skrapa ihop mina bästa tips och berätta lite om hur jag tänker när jag går på loppis. Alla får väldigt gärna vara med och diskutera. Sen far vi iväg tillsammans.

En lördag i februari var på förslag. Finns det läsare här från Vasatrakten som skulle ha lust att hänga på?

Skönaste hemmaklädseln för frusna

2012-01-18T07:02:00.003+02:00

Långkalsonger i fleece och yllestrumpor, alltså inte stickade sockor utan vanliga strumpor men av ylle (t.ex. Ullmax säljer sådana). Så otroligt skönt. Fleecekalsongerna är mjukare än moln och yllestrumporna är varma och sköna. Har man mycket kalla fötter, som jag, kan man ännu dra på ett par stickade sockor.

Tygfynd

2012-01-17T15:55:00.003+02:00

Jag kanske nämnde att jag köpte en hög med textiler på loppis i torsdags.

En fin kökshandduk, en bordsduk med fin mönster men tyvärr också med en hel del fläckar så det är troligt att jag syr något av tyget. Och så en rödmönstrad tygbit, kanske blir till några skopåsar.

En hel del blågrönt.

Och så lite gult och en påse med läderbitar.

Arbetsro

2012-01-16T18:50:00.002+02:00

Nyss hemkommen från biblioteket. Jag gick dit för att söka lite arbetsro och inspiration till en föreläsning.

Det är mycket lugnt på biblioteket. Inga problem alls att sitta ostört och bläddra, läsa och anteckna. Hemma har jag oftast svårt att sätta mig ner och hitta arbetsro, fast det inte är någon annan som stör mig. På biblioteket går det lättare. En annan bra grej med att sitta där är att jag inte behöver låna hem böckerna, jag har nämligen svårt för att lämna tillbaka dem i tid.

Brunt?

2012-01-16T09:40:00.003+02:00

Den här bilden hittade jag också när jag bläddrade i en gammal mapp på datorn. Den tog jag när min syster Emma och jag letade efter ett brunt tyg när jag skulle sy hennes examensklänning.

Jag lyfte fram rullen och undrade vad hon tyckte om den.
E: Mmm. Jag skulle vilja att det var lite mera mot brunt...

Ett par sekunder stod jag tyst och undrade vad som gått fel. Var det hon eller jag som var färgblind?

Söndag i nattlinne

2012-01-15T17:01:00.003+02:00

Efter att ha tillbringat gårdagen på posten i 12 timmar har jag tillbringat den här dagen i nattlinne på soffan. Nu ska jag se på Strömsö, äta något och sen försöka lägga mig tidigt. Jag ska försöka få till en vecka med en dygnsrytm då jag inte behöver sova efter posten och det betyder att jag borde sova senast kl. 20. Ibland är det så otroligt svårt.

Sommarminnen

2012-01-13T16:33:00.000+02:00

Jag bläddrade i gamla bilder från sommaren och hittade några festliga som jag inte tror jag visat tidigare. Låt oss drömma om sommar för en liten stund.

Om du tycker det är förhatligt med dyr lösglass och små glassbollar så ska du besöka campingen i Kristinestad. När man beställer två bollar är det här vad man får. Eventuellt är det här det allra bästa med hela staden.

Lillasyster Lina hälsade på och vi körde ut till Kanonviken. Vi konstaterade att om det är meningen att man ska se cool ut på stranden så misslyckades vi något oerhört.

Den här bilden är sunkig och väldigt oplanerad (vi hade besök av en åttaåring som var väldigt intresserad av min kamera och fotade allt och inget). Men det är roligt med såna bilder. Den här får mig att längta efter solbränna. Och fnissa åt att Anders och jag har samma "frisyr".

En dag cyklade jag iväg och plockade en blombukett i vägrenen.

Johanna hälsade på och vi for till Bötombergen för ett kvällsdopp. Med oss tog vi loppisfyndade, rosa, hellånga nattlinnen som vi klädde på oss efteråt och tyckte att vi var himla roliga. Till planen hörde också att jag skulle stiga ur och tanka bilen iklädd nattlinnet på vägen hem, men jag ballade ur så Anders fick tanka istället.

Strandvägen till bättre humör

2012-01-12T18:45:00.004+02:00

Idag har varit en givande dag. Jag lyfte en sten av mina axlar i Korsnäs. Sen träffade jag min mentor i Malax och blev på bättre humör än på länge. Sen gjorde jag ett till inspirerande stopp i Malax och efter det styrde jag mot Vasa där jag gjorde en liten loppisrunda.

Först Jupiter.

Där hittade jag en fin, grön skjorta som tyvärr var för liten.

Sen Röda Korsets loppis, där jag samlade ihop en rejäl hög med projekt-tyger. Sen hem längs tråkiga riksåttan.

Tankspriddheten

2012-01-11T10:54:00.002+02:00

Jag brukar prata om att jag är tankspridd och det är ingen lögn. För en stund sedan kokade jag upp tevatten, hällde vatten i muggen, börjar läsa tidningen och 45 minuter senare kommer jag ihåg mitt te.

Den fina, fina plastkorgen

2012-01-10T17:36:00.004+02:00

Den här fantastiska, gula plastkorgen fick jag i julklapp av en vän som känner mig bra. Hon har väntat på att ge den till mig sedan hon hittade den på Juthbackamarknaden i somras. Jag blev mycket glad.

Kaffe, bebis, skolådor och städlust

2012-01-09T20:46:00.000+02:00

Det här har varit en trevligare dag.

Jag började med att köra via Lappfjärd, för att boka ett loppisbord (det tog en halv minut) och köpa ett par bullar. Och sedan körde jag vidare till trevligt kaffesällskap.

Jag passade på att gulla med en bebis. Man får ta tillfället i akt, de växer ju så det knakar.

Jag stannade tills det blev mörkt. Sen tog jag äntligen tag i något jag tänkt göra i flera dagar, gick in till skoaffären på vägen hem och plockade med mig en massa tomma skolådor (som jag ska använda till förvaring).

Och när jag kom hem så hände det! Jag började städa i mitt kaotiska rum. Att det ska hända har jag väntat på i flera veckor. Jag fyllde min teakbyrå med skolådor så att det blir lättare att organisera sakerna. Var sak ska minsann få sin plats. Nu håller jag tummarna för att lusten finns kvar imorgon, för jag måste lägga mig nu.

Överflödet

2012-01-09T11:28:00.002+02:00

Jag går på loppis och samlar på mig ganska mycket saker. Och ibland blir jag så förbaskat led på allt som dräller omkring här hemma. Då roar jag mig med fantasin om att äga så lite saker att allt rymdes i en kappsäck. Tänk! Är det inte en förlösande tanke?

Nåväl. Det brukar i alla fall sluta med att jag hyr bord på loppis och säljer en del av överflödet. Och nu tror jag bestämt att det är dags igen.

Positivt tänkande?

2012-01-08T17:32:00.001+02:00

Nina Hemmingssons serie

Är det inte med begreppet positivt tänkande lite som med feminist, att det ofta får en negativ klang fast den ursprungliga tanken varit enbart god. Det är mera tidsenligt att vara cynisk, ironisk, lite vresig och nonchalant.

Jag är väldigt optimistiskt till min natur. Det betyder att jag automatiskt tänker positivt. Det betyder inte att jag förtränger negativa saker och låtsas som om de inte fanns - så tycker jag att man framställer positivt tänkande ibland. Mitt glas är halvfullt, men jag låtsas inte som om det vore fullt. Det är ingen idé, lika lite som det är någon idé att gå omkring och låtsas att glaset är tomt om det bara är halvtomt.

Vilken situation vi än befinner oss i så kan vi välja hur vi ser på vår verklighet. Att alltid komma ihåg, lyfta fram och älta just de negativa detaljerna gör ingen gott.

Men för mig som ibland är för optimistisk för mitt eget bästa är det bra att ibland fokusera lite extra på min ironiska och vresiga sida. För att inte tappa balansen.

En promenad i Kristinestad

2012-01-07T14:09:00.000+02:00

Soligt och vackert var det idag när jag tog en promenad i stan. Välkomna med på en liten tur i fina Kristinestad.

Det här är vyn när man går ner för Varvsbacken där vi bor.

Direkt till höger ligger Badhusparken där någon helt tydligt hade firat nyår. Ett knippe färgglada balloger och en skumppaflaska hade lämnat kvar.

Vackra hus vart man än vänder blicken.

Här är den långa bron som går från centrum över till östra sidan.

Och så här ser det ut när man kommer från bron in mot centrum. Jag minns ännu känslan för ett drygt år sedan när vi kom körande här med vårt flyttlass. Det var sen kväll men julbelysningen lyste upp den lilla staden. Mycket mysigt var det.

Här finns Kulturhuset och Bio Dux i en vacker tegelbyggnad.

Dux hade lucka fyra i julkalendern och dekorerade fönstret bl.a. med gamla bioplanscher som jag hittade på Reshop för ett år sedan.

Konstföreningen Spectra har ett hus i korsningen av Skolgatan och Västra Långgatan. En gång i våras vågade jag mig in på en konstnärs utställning. Det var precis så som jag hade bävat för att det skulle vara, ingen annan förutom en gammal, finsk konstnär och jag och tystnaden. Men vi slog oss i samtal, han berättade om tanken bakom de olika tavlorna och det var sist och slutligen ett fint möte.

Vackra rådhuset.

Förbi kyrkan...

...tillbaka till Varvsbacken.

Ledig och slö

2012-01-06T16:45:00.002+02:00

Det här är en sån där dag som utan ambitioner glider iväg på soffan. Men jag lovar mig själv att ta en promenad imorgon.

Dagens prestation var att nominerat en kandidat till Årets Österbottning.

Våningsfat utan kakor

2012-01-05T13:34:00.003+02:00

Nu har jag äntligen genomfört en pysselidé som länge har snurrat i pyssliga bloggar, tidningar och böcker. Nämligen att limma ihop ett våningskakfat av udda loppiskärl.

Jag satsade på svart och plockade ihop två olika kombinationer.

Jag använde mig av limpistol som jag alldeles nyligen införskaffat. Har på känn att det är ett verktyg jag kommer att kunna använda till mycket.

De färdiga våningsfaten får för tillfället förvara småsakerna som jag vill ha nära till hands men som jag vanligtvis alltid måste söka efter. Som tejp, gem, små post it-lappar, lim. Nu finns de synligt framme utan att ligga och skräpa.

Textila fynd

2012-01-04T09:31:00.003+02:00

Där strax innan julen gjorde jag ett bra loppisbesök i Närpes. Bland annat den här varma stickade koftan för 6 euro och tygerna här under för några euro sammanlagt.

Tiopoängsfrågan

2012-01-03T19:43:00.003+02:00

Varför blir jag sugen på att städa och motionera när jag egentligen är trött och verkligen borde sova? Varför ville jag sova mitt på dagen idag när jag hade haft massor av tid för att städa och motionera? På riktigt. Varför?

Året som gick

2012-01-03T11:38:00.001+02:00

Här kommer nu slutligen en liten tillbakablick över 2011.

I januari flyttade vi från Åbo till Kristinestad, jag var arbetslös och lät mig inspireras av spännande färger och former i det gamla huset där vi blev inneboende. Och så fick jag en massa underbara, gamla tapetrullar.

Efter några veckor fick jag jobb på ett loppis som skulle öppna i början av februari. Plötsligt var det full fart som gällde.

Loppiset öppnade. Jag jobbade och jobbade. Och höll en inspirationsföreläsning om loppisfyndande i Närpes för vuxeninstitutet. Allt jobb och grubbel fick min tankspriddhet att skjuta i höjden.

I mars tog jag ut av min övertid och vi åkte skidor en vecka i alperna.

Stressen tog sig uttryck i urklipp.

I april var jag oerhört stolt över min mormorsrutefilt som blev klar.

I maj flyttade vi till en lägenhet med havsutsikt. Och jag jobbade mycket med att planera en modevisning på loppiset.

I juni var det sen dags för Second hand modevisningen på Reshop i Kristinestad. Det var stekhett och lyckat. Och så småningom semester.

I juli var det loppisrace i Purmo i dagarna tre.

Jag besökte också en utställning i Jakobstads stadsbibliotek med Inas imponerande och inspirerande återvinningsmode.

Och senare sa jag upp mig och sjukskrevs för utmattning. Det kom inte som en överraskning, för mig själv i alla fall. Mer och mindre utmattad hade jag egentligen varit flera år redan när jag väl gick till läkaren.

Johanna hälsade på i Kristinestad och vi byggde en sjukt fin koja i badhusparken.

I augusti plockade och åt jag blåbär.

I september bloggade jag om mattan som jag fyndade på gårdloppisevenemanget i juli i Kaskö. Den troligtvis mest välspenderade euron i mitt liv.

Hoppets stjärna öppnade loppis i Närpes och det var Bloppis i Vasa.

Jag pysslade en moodboard, en dörrgirlang och en tepåse.

Alldeles i början av oktober var jag i Stockholm tillsammans med Aja. Vi gick på Antik- och Kuriosamässan och besökte bakluckeloppis vid Täby galopp.

Jag gick på loppis i Björneborg med Johanna och i Ikalis och i Storå tillsammans med Maria.

I november registrerade jag min firma, fick mig en mentor, fyndade bl.a. en mockakjol och sydde en randig tröja. Och så började jag sy en galaklänning med tanke på bloggalan.

I december gick jag på bloggala, julpysslade i Min Morgon, sålde på julmarknad i Corner och paketerade julklappar i återanvänt material. Och så kom julen och nu är vi här.

2011 var utmattningen till trots ett år om jag ser tillbaka på med värme. Jag har lärt mig mycket, fått en mängd nya vänner, lyssnat på många inspirerande föreläsningar, blivit Martha och levt ut min kreativitet mera än tidigare.

Det som jag prioriterat bort har varit motion och tid att läsa. Det ska jag försöka hitta tid till det här året. Med mindre slösurfande borde det inte vara något problem. Så nu ska jag logga ut och ta itu med en bok jag lånade från biblioteket igår.

Trötthet och frustration och Gott Nytt År

2011-12-31T22:00:00.000+02:00

Årets sista månader var för min del relativt välfyllda med jobb och roligheter. Tydligen lite väl mycket för mig eftersom jag den senaste dryga veckan verkar har befunnit mig i någon sorts mental baksmälla. Känslor av meningslöshet och trötthet. Hopplös och matt. En ständig obekväm känsla som stundvis kunnat dämpas men troget stått vid min sida.

Att igen en gång inse att jag ändå inte tagit det tillräckligt långsamt är frustrerande. Samtidigt som jag lär mig mer varenda gång. Ibland lyckas jag se objektivt på saken medan jag andra gånger kastas fram och tillbaka av en fruktansvärd bergochdalbana av känslor. Tröttsamt.

Tankarna mal på och det är svårt att få någon lugn och ro. Kreativiteten, ångesten och viljan att förbättra världen dansar ringlekar i mitt stackars, stackars jävla huvud.

Förresten. Inlägg som de här skriver jag inte för att få medlidande eller för att få fläka ut mitt privata känsloliv för allmän beskådan. Nej, jag skriver om illamåendet för att jag tror att någon kan känna igen sig och få tröst, att någon kan uppskatta min ärlighet och finna mod och för att jag kanske kan bidra till lite mera förståelse. Dessutom har jag inte det minsta lilla behov av att försöka upprätthålla en fasad av att allt är frid och fröjd hela tiden.

Trots allt är jag en optimist. Just nu känns allt mera uppåt. Och det kommande året önskar jag för med sig lite mera balans och tålamod. Men förstås också kreativitet, skratt och loppisfynd. Lite elände räknar jag naturligtvis med, annars blir det ingen balans.

Vad önskar du att ditt 2012 för med sig?

Jobb och ledighet

2011-12-28T14:15:00.002+02:00

Hej! Jag har inte ätit ihjäl mig men däremot lyckats boka upp mig för 8 jobbturer den här veckan. Så jag utlyser istället ledighet från internet och bloggar. Vi ses igen nästa år!

Några glimtar ur Kristinestads levande julkalender och God Jul!

2011-12-23T17:29:00.004+02:00

Här får ni kika på några fönster ur Kristinestads levande julkalender.

Svårt att tro att det är fråga om slutet av december (så här såg det ut ifjol vid nästan samma tid). När jag fotade den här bilden för någon dag sedan var det i alla fall vackert väder, nu piskar det kalla regnet.

Fönstret till vänster är Röda Korsets loppis. Här finns flera bilder från kalenderfönstren.

Nu är det bara morgondagens tidningsrunda som står mellan mig och julen. Så blir det två dygn norröver då jag ska klämma in massor med program. Jag kommer att gå från bord till bord till bord till bord... Underbart!

Jag önskar er alla fina människor därute en riktigt god jul! Vi ses igen, några kilo tyngre.

Godjul-limpa

2011-12-22T16:20:00.003+02:00

Igår bakade jag limpa för första gången i mitt liv. Det blev ganska gott, vi har redan hunnit äta upp en och ge bort en. Nu ska jag baka en till sats.

Bromsarnas perfekta timing

2011-12-21T21:13:00.002+02:00

Idag fann jag mig själv oplanerat på en bilverkstad glatt betalandes 190 euro. Jag är inte ens ironisk när jag skriver glatt.

Jag trodde jag skulle göra en snabbvisit till Närpes, men på väg ut från centrum började bilen gå segt, som om bromsarna låg på. Efter någon km insåg jag att jag inte kan köra hem sådär och det råkade precis vara när jag körde förbi bilverkstaden som Anders brukar anlita. Bara att svänga in och överlåta bilen i kunniga händer. De hade tid för den genast och det visade sig att både bromsklossar och -ok måste bytas. En av personalen ringde ett samtal, hoppade i bilen och körde genast och hämtade en begagnad reservdel och en timme senare var bilen fixad. Tacksamheten!

Jag kör relativt ofta längre sträckor så det där kunde lätt ha hänt var som helst. Bilen hade kunnat ge upp en sen kväll någonstans mellan Lempäälä och Vammala, någonstans i en finsk ödemark. Men istället säger den stopp precis när jag kör förbi typ den enda verkstaden jag känner till i hela landet. Jag hade sån oerhörd tur. Och ett stort plus i kanten till Autoforum i Närpes för den fantastiskt snabba servicen.

Innan bildramat fyndade jag på loppis men vi får ta det en annan dag.

Några julförberedelser

2011-12-20T18:24:00.003+02:00

Jag är ingen superjulpyntare. Inte av några principskäl utan mest bara för att det inte blir av och för att jag så gott som alltid firar julen hos mina föräldrar. Men jag tycker ändå att det är mysigt med den ombonade julkänslan som pyntet ofta bidrar med så jag har försökt lite grand i alla fall.

Jag började med att rensa lavoarens stanklås. Det är äckligt att göra det för hand men effektivt och betydligt miljövänligare än att hälla i giftig propplösning.

Så plockade jag fram julgranskulor i glasburkar och för första gången i mitt liv har jag klämt in nejlikor i apelsiner, på jakt efter juldoft. Observera den olivgröna plastskålen, 50 cent på Stjärnloppis i Närpes.

Jo, och adventsljusstaken som ni kan ana i bakgrunden tog jag fram lagom till den tredje advent. Sen tog jag fram en plåtburk med ljusstumpar i olika längder så att jag fick plocka ihop tripp, trapp, trull så att det inte skulle märkas att jag varit sent ute. Praktiskt med sånt.

Den hållbara handelsrundan

2011-12-19T19:31:00.003+02:00

Jag anser mig själv vara en sån som bär hem maten i tygpåsar när jag handlat. Men faktum är att jag ofta glömmer att ta med de där tygpåsarna, eller att jag handlar på väg hem från något annat och inte varit tillräckligt långsiktig i min tanke.

Men idag genomförde jag en riktig leva som jag lär-handelsrunda. Jag cyklade till butiken. Började med att köpa en ekologisk julklapp i Hälsokostbutiken. Gjorde matinköp (mestadels ingredienser till ett bröd jag ska baka själv!) och valde eko-produkter så långt det fanns. Packade mina inköp i tygpåse. Köpte en julblomma från en torgförsäljare (närproducerat) och lök från en annan. Cyklade hem och var löjligt nöjd. Doftade lite på min julblomma och tänkte på hur fint det var med all snö förra julen.

Återanvänd när du paketerar!

2011-12-18T16:10:00.001+02:00

Det aktuella inspirationstemat i Fabriken är julpyssel så jag tänkte passa på att bjuda på det som jag pysslat allra mest med inför den här julen, nämligen olika sätt att paketera in presenter av återanvänt material. Allt material förutom tejp och lim är från loppis eller sådant jag haft hemma.

En klassisk paketrosett kan man relativ enkelt knåpa ihop själv. Jag har använt en sida ur en gammal damtidning, det blev en snygg effekt med mörkt på insidan. Andra papper man kan använda: vanligt tidningspapper, snygga sidor ur vilket magasin som helst, reklamblad, tapet... ja, vilket papper som helst egentligen.

Här finns en tydlig guide. Men jag använde 7 pappersremsor istället för nio. Två, två, två och den korta.

Det bruna pappret på själva paketet har jag tagit från posten. Alla tidningsbuntar har ett brunt papper underst så ibland står jag och plockar med mig hem de som är minst skruttiga.

En annan pappersrosett man enkelt kan göra själv. Man tar ett papper som ska vara dubbelt så långt som det är brett, så viker man det som ett dragspel, stansar fast på mitten och viker ut och fäster ihop till en cirkel. Så kan man dekorera med knappar.

Här har jag använt mig av en fin tapet, hittade denna restrulle på loppis för 1 euro, för några veckor sedan. Paketet till vänster är en överklädd mjölkförpackning.

Jag bara diskade ur den, klippte ner kanterna till önskad storlek, paketerade in med tapet och stansade hål i två av flikarna. Sen är det bara att vika ner de två andra och knyta ihop de två flikarna med hål. Etiketten är gjord av baksidan av ett florsockerpaket och lite dubbelsidigt tejp.

1. En vackert mönstrad bokpärm kan man använda för att ge bort ett presentkort med stil. Jag har skurit lös pärmen från en gammal loppisbok, knutit restgarn runt (sidenband skulle vara mycket fint också) och på baksidan kan man sticka in kuvertet med presentkortet. Jag har dessutom virkat en liten sexkant som prydnad, av restgarnet. Samma teknik som när man virkar mormorsrutor men med sex kanter istället för fyra.

2. Strumpor i konservburk? Det här tipset fick jag själv på torsdagens pysselkväll på Malakta. Skär upp konservburken i botten (kräver en lite bättre konservöppnare så man får fina kanter). Använd innehållet och diska sedan ur burken. Sen kan man fylla burken med t.ex. något så tråkigt (men användbart) som strumpor och limma fast botten igen. Och paketet öppnas sedan som en vanlig konservburk - med oväntat innehåll. Mycket skoj idé tycker jag.

3. Jepp, detta är en wc-pappersrulle! Med hjälp av Marimekkos stiliga gratistidning, lite garn och en knapp blev det en oväntat fin presentförpackning. Alla lämnar vi ju efter oss tomma wc-pappershylsor så nu är det bara att hitta på en massa presenter som passar i paketet. För smycken är det i alla fall perfekt.

4. Och en till pappersrosett. Mycket simpel. Några boksidor (samma bok som pärmen kommer från) som jag vikt dubbelt, så att skarven kommer mitt bak, där stansade jag en gång och sen klippte jag till formen på rosetten. Och sydde fast ett par knappar. Alla rosetter har jag fäst på paketen med dubbelsidigt tejp. Även det här paketet är täckt med gammal tapet.

Jägarsnus

2011-12-16T15:28:00.003+02:00

På en friluftskurs för flera år sedan träffade jag en kvinna som jagar. Hon bjöd mig på något som hon kallade för jägarsnus, ur en plastpåse hon hade i fickan. Vem kunde tro att en så simpel blandning som russin, salta nötter och choklad kunde vara så himmelskt gott. Helt omöjligt att sluta äta när man en gång börjat.

En tanke framåt

2011-12-16T07:33:00.003+02:00

Texten publicerad i Österbottniska Posten, 11/2011.

Nyår brukar vara en tid när man både ser bakåt på det gångna året och framåt på det som komma skall. Kanske man avger ett nyårslöfte eller annars bara ser det nya året som ett bra tillfälle att ta nya tag.

Jag brukar inte direkt avge några nyårslöften men inför det här året tänkte jag ändå en tanke som kanske kan liknas vid ett.

Det var i slutet av oktober, jag hälsade på en väninna i Göteborg och vi gick på stan. Förutom att besöka trevliga loppisar och second hand-butiker skulle jag också köpa en ny kalender för år 2011. De två föregående åren hade jag haft kalendrar med helsvart pärm och inte för att den svarta färgen kan ha spelat speciellt stor roll men det hade varit ganska tunga tider för mig, med en ständigt trytande ork.

Jag hittade en kalender vars pärm var ljusgrön med små, vita prickar och en vacker fågel i svartvitt på framsidan. Den kändes lekfull, glad, ljus och fin. Jag stod där och höll i kalendern och tänkte ”det här ska bli ett kreativt och glatt år”.

Och det har minsann varit ett kreativt och glatt år. Jag har bl.a. bloggat, jobbat på loppis, ordnat second hand-modevisning, flyttat och fått ett pyssel-/sy-/arbetsrum, gått på föreläsningar och utbildat mig till Marthainspiratör, startat ett eget företag och nu är (alltså var) min blogg nominerad till årets mest inspirerande blogg.

Kalendern med de fina pärmarna har säkert ganska lite med allt detta att göra. Men däremot tror jag att vår inställning spelar stor roll. När jag köpt den fina kalendern gick jag omkring och väntade på att få börja använda den, jag riktigt laddade upp och ställda in mig på att fylla den med roligt och kreativt program. Och den här förväntningen blev som en självuppfyllande profetia.

Gör som ni vill med nyårslöften men ta mitt råd och ägna några minuter åt att fundera hur du vill att din närmaste framtid ska vara. Om du har uttalat din önskning för dig själv ligger det närmare till hands att faktiskt prioritera enligt den.

Jag vill definitivt att också mitt 2012 ska bli kreativt och glatt, så för vad det är värt tänker jag inte köpa en svart kalender!

Fast nu är det exakt det jag har gjort, köpt en svart kalender. Utbudet var inte så stort. Men jag ska pyssla ihop något på pärmen.

Mysig pysselkväll på Malakta

2011-12-15T15:13:00.003+02:00

Fram med material.

Koncentrerade pysslare.

Det blev mestadels överklädda lådor och rosetter.

En av deltagarna gjorde rosetten i elastiskt spetsband. Den blev mycket fin som hårprydnad.

Malakta är en så fin plats, t.o.m. toaletten känns trevlig.

Underbart oputsat. Och den ljusblå stolen med pappersrullarna bildar ett användbart stilleben.

Att få sova på dagen

2011-12-15T13:45:00.002+02:00

En mindre trevlig grej med tidningsutdelning är att om jag har någon aktivitet som drar ut sent på kvällen och det ännu tar lite tid att varva ner och lägga mig så kan det hända att det inte blir mer än knappt tre timmar sömn innan väckarklockan ringer.

Fast å andra sidan. När jag sen kommer hem sju på morgonen kan det hända att jag går och lägger mig utan att behöva ställa någon väckning. Att jag sov gott till halv två och nyss vaknade varm och go och glad.

Påminnelse

2011-12-14T13:56:00.003+02:00

Alla som finns inom rimligt avstånd (Vasa räknas) och som vill julpyssla tillsammans med mig och andra i en mycket fin miljö, kom till Malakta ikväll kl. 18. En grupp som kallar sig REKO ordnar julpyssel.

Luciatåg

2011-12-13T18:12:00.002+02:00

Jag är tillräckligt finlandssvensk för att uppmärksamma luciadagen på min blogg men inte tillräckligt för att söka mig ut och titta på någon kröning av vacker ung kvinna. Däremot tog jag del av det här luciatågets program för en dryg vecka sedan.

Daghemspersonalen sprang diskret runt och fixade för att valla alla barn på plats. De sjöng sånger, höll hårt i sina elektriska ljus och så fick alla barn säga sitt namn i mikrofonen följt av en rungande applåd. Det var sött.

De härliga äldre

2011-12-12T23:56:00.003+02:00

Hemkommen från Marthajulfest. Mätt och glad.

Jag har i höst gått med i en krets med yngre Marthor som ligger i startgroparna ännu. Vi hör under Lappfjärds Marthaförening som till största delen består av pensionärer. Ett gäng härliga tanter. Jag tycker om när det ordnas evenemang där vi alla träffas, ung och gammal. Som den här julfesten. Det är något fint med att umgås långt över generationsgränserna. Det finns alltid saker vi kan skratta åt tillsammans och jag känner hur jag får en sund distans till min egen vardag. Jag ser mig själv i ett större sammanhang och sitter ibland och tänker på att de här damerna levde då på 50-talet när det tillverkades så vackra möbler.

Jag är jätteglad för den biten som Marthamedlemskapet ger mig, en naturlig kontakt till de äldre kvinnorna. Det är värdefullt!

En stillsam måndag

2011-12-12T14:52:00.003+02:00

Äntligen ser det mera vintrigt och frostigt ut också här. Ett litet blygsamt snötäcke har vi fått.

Den röda kudden med broderier köpte jag på Röda Korsets loppis här i stan. Jag tycker den är jättefin. Och nu tänker jag kasta mig på soffan tillsammans med den och slösa så mycket tid jag hinner tills jag drar iväg på Marthornas julfest ikväll.

Julmarknad i Corner, Kristinestad

2011-12-10T20:43:00.002+02:00

Så blev det lördag och jag infann mig i tid trots att jag delade ut tidningar samma morgon. Jag anlände i blå Itella-dräkt och bytte om till den fina vintage-klänningen som fick mycket beröm under dagen. Jag har köpt den från Vintagesmulor.

Det var främst skopåsarna jag satsat på att färdigställa.

Och några tygpåsar. Jag använder själv ofta tygpåsar som handväska, lätt att slänga ner massor i men omöjligt att hitta något, men jag gillar det. Sen skulle jag vilja bli bättre på att ha med tygpåsar alltid när jag ska handla, tyvärr glömmer jag ganska ofta. De två påsarna längst fram på bilden (gula med spetsen och blårödrutiga) finns kvar om någon är intresserad att köpa (8,50€/7,50€).

Jag hade inte hunnit prissätta hemma så när jag plockat fram alla produkter började jag klippa till prislappar, som såg lite ut som en klunga grodyngel.

Cornerhuset är fint, ett mysigt ställe för en hantverkarmarknad.

Det fina med en liten marknad är att man träffar andra likasinnade. Här två kreativa kvinnor som jag stod länge och pratade med.

Och två riktigt fint klädda kvinnor som sålde godis och andra hemlagade godheter. Efter lite prat visade det sig att hon till vänster har varit på jobbresa med min moster och driver en besöksgård tillsammans med sin man där de nästan är självförsörjande. Så inspirerande! Jag planerade in ett besök mot våren. Ser redan fram emot det.

Försäljningen gick också över förväntan, jag hade nämligen inte väntat mig att någon riktigt skulle handla. Definitivt värt sömnskulderna.

Full fart

2011-12-08T09:37:00.003+02:00

På lördag är det julmarknad i Corner och jag ska delta som försäljare. Det ska blir roligt men i nuläget har jag oroväckande få produkter att erbjuda till försäljning så det blir två sammanbitna och supereffektiva dagar fram tills dess. Nästa vecka sen ska jag sova ikapp mig själv.

Ännu fyra dagar kan man titta på min tevedebut på arenan, om någon missat det. Ungefär där vid 45 min.

Tacktalet

2011-12-07T15:52:00.002+02:00

Förresten, jag fick ju aldrig chans att hålla ett tacktal men jag skulle istället här vilja passa på att tacka alla som nominerade mig och höll tummarna för mig. Och ett extra varmt tack till alla som ger uppmuntrande kommentarer, både på bloggen och när vi träffas. Det är generöst av er och gör mig jätteglad. Tusen tack!

Bloggalan 2011

2011-12-07T08:32:00.005+02:00

Aja och jag delade hotellrum och när vi skulle göra oss i ordning kom Malin och gjorde oss sällskap.

Vi skulle fota oss innan vi for iväg men det blev mest en massa misslyckade försök. Folk som springer ut ur bilden och andra som ser konstiga ut. Men Malin ser lika glad och vacker ut på varje bild.

Vi började med förfest hos Karin. Och sen vidare till Korjaamo. Först var jag nervös och spänd och efter prisutdelningen när spänningen släppte blev jag sjukt trött. Hade trots allt varit uppe sedan 05.30.

Kakkakaffe-Eva vann årets blogg och Heidi-Piling Up Pretty vann i min kategori. Hon var cool och klädde sig i byxor.

På morgonen blev det blogg-frukost på hotellet med alla bloggare som övernattade där. Årets bloggare-Eva, Aja, Joanna, Mamma Jessica och "Cha-cha". Det var roligt att mingla på galan men frågan är nog om det inte är såna här tillfällen jag tycker bäst om. När man sitter ner i lugn och ro och har tid att prata med varandra utan att behöva höja rösten. Roligt också med de två nya bekantskaperna Jessica och Jeanette som bor så nära som Närpes.

Alla mina bilder var så hemskt suddiga men här finns länkar till en massa rapporter från galan om någon ännu inte skulle ha hittat fram till dem. Johanna som vann pris för årets snyggaste har bloggat fina bilder, min klänning syns ganska bra på en av dem. På Linns blogg syns jag också.

Så var det självständighetsdag i ett grått Helsingfors. Jag träffade ännu min syster som befann sig i stan, innan jag hoppade i bilen och körde hem igen.

Händelserika och roliga dygn var det, men faktiskt väldigt skönt att komma hem också.

Sen kan jag inte låta bli att dela med mig en liten tanke om bloggpris sådär i allmänhet. Speciellt efter att jag läste det som Eva skrev här om själva priset. Ingen får ta det här som kritik mot arrangörerna av bloggalan, det här är mera som en filosofisk frågeställning och den eventuella kritiken ritar sig i första hand mot samhället.

Bloggar har fått störst popularitet bland unga kvinnor. När jag berättade för en manlig (oinsatt) kollega att jag är nominerad till ett bloggpris frågade han genast "hur mycket pengar vinner du?". Tänk er att den största gruppen bloggare skulle bestå av vita, medelålders män. Hur skulle bloggprisgalan då se ut? Jag ser i alla fall framför mig stora prispengar och typ Audi som sponsor. Men nu vinner bloggarna ära, berömmelse och ett ljusrött diplom. Jag säger inte att någondera är rätt eller fel - det är kanske fel att jämföra bloggar över huvud taget? - Men jag tycker att det är en ganska intressant tanke.

After gala

2011-12-06T19:27:00.003+02:00

Tillbaka i Kristinestad, trött som synden efter intensiva dygn. Jag får återkomma imorgon. Nu ska jag titta på klänningarna på slottsbalen och äta choklad.

Tevedebut och små missöden

2011-12-05T08:29:00.002+02:00

Nu har jag pysslat på teve. Det var roligt, jag hade kunnat stanna hela sändningen. Speciellt eftersom jag inte hade en bula mellan ögonen. Igår kväll lyckades jag nämligen tappa (!) min macbook i ansiktet (!). Den hårda kanten på "locket" slog mig rakt på näsbenet mellan ögonen. Det gjorde svinont och jag såg framför mig hur hela ansiktet skulle bli blått och uppsvällt lagom till direktsändningen. För att undvika detta satt jag drygt en halvtimme och pressad en våt och kall handduk mot näsbenet. Inte skönt, men det hjälpte.

Ett annat missöde, som Soufi, tyckte jag skulle dela skedde i förrgår när jag skulle sy klart min klänning. Jag skulle sy det allra sista på den, fodret fast vid dragkedjan. Fållen var till och med sydd. Nålade och skulle pröva en sista gång. Då går den dolda dragkedjan sönder! Det krävdes våld för att över huvudtaget komma ur klänningen, så att jag kunde sprätta lös dragkedjan och sedan sy i en vanlig. Inte roligt alls. Jag svor och fräste. Sen föreställde jag mig att samma grej skulle ha hänt ikväll på hotellet när jag klär på mig inför galan och insåg att det kanske var en bra sak att dragkedjan gick sönder där hemma.

Hoppas det inte blir flera missöden den här veckan. Fast. Jag ska idag navigera med bil i Helsingfors, utan GPS eller mentalt stöd så det är upplagt för olyckor. Håll tummarna!

Det blir en händelserik dag

2011-12-04T21:06:00.002+02:00

Om ni spänner blicken ordentligt kanske ni skymtar en galaklänning på bilden.

Nu är jag i Helsingfors och har bara en massa roligheter framför mig. Det kommer att kännas lite som ett studiebesök imorgon på Min Morgon, ska bli spännande att se hur det går till bakom kulisserna. Det är förstås sällan man hamnar i direktsänd teve på ett studiebesök.

Om snedvridna ideal

2011-12-03T14:53:00.002+02:00

Karins konstgrepp skrev att hon som tonåring en tid alltid duschade i kallt vatten eftersom Veckorevyn lärt henne att undvika hängbröst på det sättet. Kommentarsfältet fylls med andra beklagliga saker Veckorevyn lärt unga kvinnor. Man kan säga att den röda tråden är att vi inte duger som vi är och att vi ska göra allt för att behaga andra, i synnerhet männen, allra helst sexuellt.

Tyvärr är det här saker som har en tendens att etsa sig fast och ligga kvar och gnaga ännu när man är vuxen och på ett intellektuellt plan (förhoppningsvis) förstår att det är skitsnack.

Det drar ihop sig

2011-12-02T17:27:00.003+02:00

Nu är det inte långt kvar till bloggalan, inte långt alls. Här är en liten intervju med mig. Och här avslöjas vem som delar ut pris i de olika kategorierna, känns tryggt att få krama Peppe och Linn ifall jag vinner. Och nu borde jag sy klart min klänning.

Förresten, om du är sysslolös på måndag morgon kan du passa på och titta på Min Morgon på FST5. Jag ska nämligen vara där och julpyssla med programledarna. Det blir spännande!

Julkalendern i Kristinestad

2011-12-02T12:45:00.002+02:00

En sån här julkalender har projektet Jul i Sjöstaden satsat på att göra. Varje fönster på papperskalendern motsvarar ett riktigt fönster på olika hus runtom i staden. Varje kalenderfönster är förtäckt tills dess lucköppningsdag. Fönstret julpyntas av ägarna och vid en del fönster blir det också någon form av program.

Igår på kvällen öppnades första luckan. Tyvärr syns inte pyntningen så bra på den här bilden men den bestod av ett ljus, stora pepparkakor, mossa och mandariner, dämpat naturnära och fint. Och så bjöds det på varm glögg. Ida i grön kappa är min vän och projektledare.

En fin idé, jag tycker om när man använder sig av och uppmärksammar de vackra trähusen. Och roligt att stadens invånare velat vara med. Dessutom får alla en ursäkt att gå omkring och fönsterglutta hela december!

Köpfesten

2011-11-30T21:07:00.000+02:00

Utgångsläget är att jag inte köper nya grejer, men det finns undantag. När det gäller hantverkare, kreativa småföretagare, lokala ekologiska producenter av olika slag som jobbar för liknande värderingar som mina, då stöder jag gärna genom att köpa (inte bara för att köpa, men om det finns en produkt som jag behöver/som tilltalar mig).

Nu när vi snart ska fira den största konsumtionsfesten på året (julen alltså) så skulle jag (liksom kreativa Elsie) vilja uppmuntra er att hellre stöda lokala hantverkare än stora billighetskedjor. Om du ska köpa något vill säga. Man kan ju också baka en limpa eller laga ett kort.

Men åtminstone tänka efter lite. Och välja. Inte bara följa strömmen.

Lite sådär smått julaktigt

2011-11-29T19:22:00.002+02:00

Tre små burkar och en röd duk köpte jag på loppis nyligen.

Och idag gjorde jag kokosbollar efter att ha gått och trånat efter det hela gårdagen. Det var förstås gott! Kokosbollar gjorde jag och mina kompisar väldigt ofta som barn, med den lilla skillnaden att vi sällan orkade rulla bollar, vi blandade ingredienserna, delade massan på hälften i varsin skål och käkade upp allt på en gång. En riktig hälsokur.

En uppföljare

2011-11-29T17:00:00.005+02:00

Det var många som kommenterade inlägget om köpfria dagen (eller egentligen handlade det om folks osakliga och hånfulla uttalanden om samma dag).

Många var överens om att dylika dagar (köpfria dagen, energispardagen osv.) är onödiga, eller i alla fall att det inte spelar någon roll vad man egentligen gör under den dagen. Någon uttryckte också irritation över att det finns de som stillar sitt samvete genom att inte köpa något på köpfria dagen men shoppar utan att tänka resten av året.

Jag tänkte förtydliga lite. Jag tycker inte att man gör fel om man shoppar på köpfria dagen, jag handlade själv mat och några saker på loppis. Jag (och många i kommentarsfältet) anser att dylika dagars uppgift är att uppmärksamma ett problem. Eftersom jag nästan helt har slutat shoppa så är de flesta dagar köpfria för mig och jag såg ingen anledning att fästa någon speciellt uppmärksamhet vid dagen.

Det som upprörde mig var att människor skriver omogna, osakliga och hånfulla kommentarer om t.ex. köpfria dagen. Tycker man att den inte ska finnas kan man väl föra fram en saklig motivering? De hånfulla kommentarerna kan man hålla till sin närmaste krets, inte skriva ut på nätet.

Sen vill jag tacka för att alla kommentarer som skrevs på min blogg var verkligt sakliga. Man får gärna kommentera på min blogg fast man inte håller med mig, så länge det görs sakligt. Så tack och välkomna åter!

Bokrecension: Retroarteet

2011-11-28T10:24:00.001+02:00

Dags för ett boktips igen. Den här gången en finsk bok, Retroarteet (rakt översatt "retroskatter") av Anna-Kaisa Huusko och Juho Huttunen.

Redan pärmen var för mig så tilltalande att jag knappt kunde sitta still på stolen när jag fick boken i mina händer. Och estetiken tilltalar boken igenom.

Retroarteet innehåller finsk formgivning från i huvudsak 1940-70-talet. Det är ingen stel faktakatalog utan en berättelse med vackra bilder. I en lättläst, flytande text får man intressant information om hur olika produkter har kommit till, vilka behov de har fyllt eller skapat. Formgivarna har en framträdande roll, jag lär mig nya namn och om formgivare jag känner till från förut lär jag mig mer vad de sysslat med.

Designklassikerna och de tidstypiska formerna och materialen får ett annat djup när boken berättar om olika faktorer som har påverkat industrin och formgivarna. Sådant som andra världskriget och materialbristen som rådde och om oljekrisen på sjuttiotalet som höjde priset på plast.

Det är också roligt att få veta att den orangea färgen på den klassiska Fiskars-saxen (som de flesta har hemma) kom till av en slump, formgivaren hade egentligen tänkt sig blått, grönt, rött och svart.

Boken är uppbyggd i kapitel utgående från olika material eller teman, t.ex. trämöbler, kökssaker, plast, lampor. En del designers har också fått en egen sida.

Ibland känns det som om texten och bilderna är två skilda böcker, som när det på bilden syns något som inte omnämns i texten och när allt som omnämns i texten inte syns på någon bild. Men det stör inte nämnvärt, alla bilder har tydlig bildtext (och det som inte finns på bild kan man ju googla). Jag antar att det är estetiken som har prioriterats och det passar mig bra.

Den här bilden framställde Savonia-besticken så fint att jag började fundera på att plocka fram mina ur skåpet, där de ligger långt bak (jag har växt upp med dem och var urled på deras utseende när jag flyttade hemifrån).

Många snygga lampor.

Det finns också ett intressant kapitel som diskuterar olika begrepp som retro, vintage och designklassiker.

Eftersom min finska är ganska knagglig trodde jag att jag mest skulle "läsa" bilderna men till min egen förvåning läste jag boken från pärm till pärm. Det beror nog både på att den är tydlig och enkelt skriven och att ämnet intresserar mig förstås. Efter att jag har läst boken tilltalar mig 40-70-tal (och speciellt 50-tal) om möjligt ännu mera.

Även bokens formgivning matchar sitt innehållet, den är enkel, tydlig, användarvänlig och vacker. Liksom den finska designen.

Är du ens lite intresserad av retro, finsk design, gamla saker så kan jag mycket varmt rekommendera denna bok.

Boken har jag på efterfrågan fått som gratis recensionsexemplar.

Kan det vara sant?!

2011-11-26T22:07:00.003+02:00

Den köpfria dagen som uppmärksammats nu i fredags/idag är tydligen något som retar upp Österbottens Tidnings läsare (på tal om upprörande debatt på nätet). Malin bjuder på utdrag från webbdebatten. Exempelvis: Utmärkt idé! Alla ni som hittar på diverse miljöfjanterier uppmanas hålla er borta från butikerna så alla vi som tänker annorlunda får shoppa rejält ifred. - "Thomas Illman". Och någon annan skriver att de ska uppmärksamma dagen genom att handla extra mycket liksom de brukar tända alla lampor på energispardagen.

Alltså va?!

Jag blir verkligen illa berörd. Jag blir arg för att människor är så egoistiska, jag blir ledsen för att människor är ignoranta, irriterad för att människor är föraktfulla. Och efter att den värsta upprördheten lagt sig så känner jag en stor besvikelse. Är det här mina medmänniskor? Tvåtusenelva.

Jag kan förstå att snacket om växthuseffekt och miljöhot känns avlägset och till och med tjafsigt. Jag är inte själv superpåläst när det kommer till de grejerna. Men jag tycker logiken är ganska enkel - om vi använder mera resurser än jorden i längden kan erbjuda, och fortsätter att lämnar efter oss enorma avfallsberg så förstör vi jorden på ett eller annat sätt. Att köra ner jorden i fördärvet är förstås en process som kommer ta lång tid ännu men jag har i alla fall inte samvete att slösa hänsynslöst med våra resurser.

Jag kan också förstå att man inte vill avstå från ett välställt liv, men att leva miljövänligt och spara på resurserna betyder ju verkligen inte att man behöver klä sig i juteväv och leva på stenåldersvis. Idag finns det så många alternativ och de miljövänliga alternativen blir fler och fler hela tiden.

Men det jag inte förstår är att man sitter inne med en så taskig attityd att man bara för att trotsa de som bryr sig om vår jord tänder alla lampor på energispardagen och shoppar extra mycket på köpfria dagen. Det kan verka som en obetydlig sak men attityden spelar en stor roll, i stort och smått.

Loppis och lediga dagar

2011-11-26T10:53:00.002+02:00

Igår var jag sjukligt trött hela dagen. Så trött att jag inte ens orkade knäppa på datorn (i mitt fall är det väldigt trött).

I någon av de aningen piggare stunderna fick jag för mig att lämna lägenheten, trodde att det skulle få mig att piggna till.

Det här intressanta flyttlasset mötte mig i en korsning.

Jag besökte loppiset i Lappfjärd där det bl.a. fanns en ordentlig kakburk.

En skojig parfymflaska.

Och drömleksaken för ett hästgalet barn.

Trots att den här natten har fört med sig hälften mindre sömn än förra så känner jag mig piggare idag. Kanske också för att jag vet att vi ska ha en skön slappdag med skidåkning (på teve), vila och mat som ända program. Helger som är tomma i kalendern är något av det bästa jag vet.

Debatt på nätet

2011-11-24T16:53:00.002+02:00

Jag brukar inte kommentera tidningsartiklar på nätet, oftast inte läsa kommentarer heller. Om det handlar om något känsligt ämne (på Österbottens Tidning kan det förslagsvis vara religion, militären och utlänningar, på Underbara Claras blogg kan det vara feminism), då blir kommentarerna lätt väldigt spydiga och osakliga. Det är som om människorna vill missförstå varandra och passar på att ösa ur sig all bitterhet samtidigt. Och det i sin tur gör mig upprörd och misströstande.

Via en blogg länkades jag idag in på en krönika där det kommenterades mycket flitigt och spydigt. Krönikan i sig själv osade av förakt så stämningen var inte alls så konstigt. Jag ögnade lite snabbt genom kommentarerna och hittade ett par kommentarer som var mera underhållande än upprörande.

- Ja vad ska man säga om denna artikel? Nej den är så dum så det är inte värt att kommentera den.
- Men det blev en liten kommentar iallafall?

Hahaha.

Det kreativa rummet i väntan på den stora lusten

2011-11-24T14:04:00.003+02:00

Det har inte hänt så mycket i mitt kreativa rum (låter roligare än pysselrum) de senaste veckorna. Eller, det är inte sant, det har uträttats en hel del här. Som att sy och blogga. Men vad gäller rummets utseende och ordning har inget hänt, förutom mera stök i kölvatten på mina förehavanden.

Det är alltså här jag ofta sitter. Jag tycker verkligen om hyllan som både fungerar som förvaring och arbetsplats. Men oj, vad jag väntar på att den stora lusten att reda upp ska komma till mig. För tänk hur fint det kunde bli! Nu finns det ingen tanke bakom något, så gott som allt på hyllorna har ställts ner i farten för att jag hållit det i handen och behövt en avställningsyta.

Men jag misströstar icke. Jag väntar tålmodigt på den stora lusten, för det blir bäst då. Jag känner mig själv.

Kvinnor med eller utan makt

2011-11-22T20:10:00.005+02:00

Ni kanske minns det här sjukt långa inlägget om tanttrenden som jag skrev?

Det var en till sak där i den där radiodiskussionen som jag hakade upp mig på. Jenny Damberg får frågan om hon ser något farligt i det nya tantbegreppet (och husmorstrenden), något som kan hota den jämställda kvinnorollen. Och det ser hon.

Det utger sig för att vara en feministisk handling, men hon tror att det mera handlar om att säga att "det är moderna tider och jag är en självständig kvinna men jag är fortfarande väldigt mycket kvinna så sååå farlig är jag inte".

Det här håller jag inte alls med om (eller så förstår jag inte). Jag skulle snarare vilja påstå att det är ett sätt att säga "det är moderna tider och jag är en självständig kvinna, och även om jag är väldigt mycket kvinna så är jag stark och tar makt". För alla kvinnor ska väl inte behöva ta sig an en traditionellt sett manlig roll för att kunna ta makt? Blir det inte fel då också? För det hon säger är ju att det traditionellt sett kvinnliga är ofarligt (maktlöst). Och så ska det väl inte vara?

Kan vi tala lite om vädret?

2011-11-22T10:56:00.003+02:00

För min del fick det gärna komma snö nu. Anders påstod att de hade lovat snö till igår, att det skulle snöa tidigt på morgonen, att man troligtvis skulle få vakna upp till en vit värld.

Men icke, några plusgrader och regn. Och allt har fått samma färg som rapa (=lera).

Utsikten från vår balkong kommer knappast att bli mera vit under de närmaste dagarna heller. Jag tittar på tiodygnsprognosen och inte en enda minusgrader i sikte, inte ens nattetid. Den sista november förutspås till och med att vara så varm som 8 plusgrader. Vad är det frågan om?

Användes det slut på all köld och snö de senaste två vintrarna?

Nog för att vintern brukar vara väl lång och kall men i år har den låtit vänta på sig, och nu är jag faktiskt redo. Jag har till och med vinterdäck på bilen.

Om ytor

2011-11-21T01:17:00.000+02:00

Diskussionen om yta i bloggarna tycker jag blossar upp nu som då. Kaj tycker det blivit än mera yta och Linn tycker att han har fel och länkar till inlägg om djupare ämnen. Någon länkar till en intressant artikel om trams i sociala medier. Om att trams kan liknas med riktiga livets smalltalk, att allt trams ger oss möjlighet att knyta an och skapa förtroende. Intressant.

Lundagård, som är nominerad till årets snyggaste blogg (till finlandssvenska Bloggpriset), skriver genomtänkt om det här med yta och "glansbilden". Jag håller väldigt mycket med henne. Hon skriver till exempel att hon inte gör vackra inlägg för att försöka framstå som en lyckad människa utan för att få utlopp för sin skaparkraft.

Sen det här med den egna kroppens yta, utseendet alltså. Linn skriver om det också. Det som provocerar mig är en kommentar där någon skriver "Vilken kvinna är nöjd med sitt utseende egentligen?".

Är det så? Är de flesta vuxna kvinnor missnöjda med sitt utseende? Är det så förbaskat sorgligt?

Jag är nämligen nöjd. Jag har inte svårt att hitta en massa brister i mitt utseende om jag försöker, men varför skulle jag det? Jag har föreställt mig att kroppsmissnöje är något som hör tonåren till (det hände sig att jag som tonåring grät mig själv till sömns på grund av min otroliga fulhet). Men jag har föreställt mig att vuxna förstår att de duger bra som de gör och att man inte ska jämföra sig så mycket med andra och med ouppnåeliga ideal. Att man ska motionera för att må bra, inte för att bli smal. Jag tror att ju mer man funderar på sitt utseende desto ängsligare blir man. Kunde vi inte fundera mera på sådant som får oss att le istället?

Ett till kort meddelande

2011-11-20T14:31:00.003+02:00

Jag finns i Sibbo. Men när jag är tillbaka ska jag kommentera två intressanta inlägg om yta. Ytlighet i bloggar och kroppsfixering. (Man vänder ryggen till för en kort stund så fylls bloggarna med intressanta ämnen.)

Kort meddelande

2011-11-18T20:47:00.002+02:00

Dragkedjor hittades. Men sömn saknas. Måste åtgärdas. Vi hörs igen!

Fredagsplaner?

2011-11-17T21:47:00.003+02:00

Morgondagen blir en riktigt lång och händelserik dag. Den börjar som vanligt kl. 03.30 (jag borde verkligen inte vara vaken den här tiden) och slutar med julöppning på kvällen här i Kristinestad. Däremellan blir det ett avlägset loppis (jag är på jakt efter dragkedjor) och föreläsningar i Vasa. Vad ska ni göra?

Olika sorters jobb

2011-11-16T22:54:00.005+02:00

Ni vet hur man brukar prata om åtta till fyra-jobb. Kontorstid. Lustigt nog jobbar jag (ungefär) fyra till åtta nu istället. Morgontidning. Jag uppskattar otroligt mycket att ha dagarna fria. Och att stiga upp halv fyra på natten går oväntat bra.

Det är bara ibland, när jag bokat in för mycket annat program på dag- och kvällstid som det krisar till sig. Imorgon kommer till exempel min dag att gå ut på att först jobba, sen sova på förmiddagen och så jobba igen (ett inhopparjobb). Och sen direkt sova natt och så jobba igen. Men det fungerar. Tusen gånger bättre än "vanligt" heltidsjobb, då var jag alltid slut när jag var hemma. Nu är jag trött ibland och mycket pigg ibland.

Inkommande julpyssel

2011-11-16T10:57:00.004+02:00

I kväll ska jag inspirera till pyssel på en pysselkväll med Marthor. Det blir mest papper, jul och återanvänt. Sitter som bäst och slänger ihop en massa exempel. Jag limmar, syr och stämplar.

Den 8 december håller Ida Haapamäki och jag julpysselkväll i Kristinestad, kl. 18-29. Vi pysslar julkort och paketerar av återvunnet material. Material ingår i deltagaravgiften 2 €, mer material finns till salu. Ta också med eget! I Kristinestads högstadie, handarbetsklassen. Anmälningar: ida.haapamaki@krs.inet.fi

Och den 14 december kommer jag att vara på Malakta i Malax och inspirera på en julpysselkväll. "Hanna Enlund kommer och visar oss hur man, i sann ReDo-anda, snyggt packar in julklappar med hjälp av det man hittar hemma, istället för att köpa julklappspapper och rosetter." Ingen deltagaravgift.

Även här på boggen har jag, närmare jul, tänkt sprida tips omkring mig.

Glimtar av klänningen

2011-11-15T14:29:00.004+02:00

I förmiddags jobbade jag vidare på klänningen. Det ser ut att bli riktigt lyckat faktiskt, så nu kan jag lugnt låta den vila några dagar när det kommer en massa andra grejer emellan.

Jag tycker om kontraster, t.ex. att blanda en blommig loppisklänning med en stilren, svart kavaj. Och den här klänningen blir nog ett ganska spännande möte om jag får säga det själv.

Modellen är rätt så gala-aktig, axellös och hellång. Men tyget är matt och blommigt. Och så blir det några detaljer i rosa (som syns på övre bilden).

Just nu gör jag allt för att intala mig själv att man kan vara galafin i något som lika gärna kunde vara mormors gardin.

Klänningssömnad och sjuka knän

2011-11-14T18:06:00.002+02:00

(Först en liten varning, om du ska gå på bloggalan och stressar över vad du ska ha på dig och vill ha "medstressare", läs inte vidare.)

En gala är ett utmärkt tillfälle att klä upp sig och jag vill förstås klä mig i något som passar mig. Med andra ord förbjudet att köpa nytt. Karin skriver att hon ska fynda i sin egen garderob och Elin syr sin egen klänning. För mig skulle väl något loppisfyndat vara det mest naturliga.

Det blir en blandning av alla dessa tre, dvs. jag ska sy en klänning av ett loppisfyndat tyg som jag hittade i mitt skåp (inget av tygen som syns på bilden).

En stor del av söndagen kröp jag omkring på golvet, ritade mönster, klippte och höll på. Det finns nämligen inget bord som är tillräckligt stort för sådana sysslor. Jestas, så jag saknade de enorma tillskärningsborden som vi hade i våra klassrum när jag studerade sömnad på yrkesskola.

Knäna värkte, fötterna domnade, jag beklagade mig inför sambon, gick lite haltande och kände mig riktigt gammal. Men förutom den lilla fysiska motgången så är jag ganska bra på gång. Vilket är helt fantastiskt i sig, jag är nämligen en gör-det-sista-natten-innan-typ.

Nominerad!

2011-11-14T08:07:00.004+02:00

Hörni! Jag är nominerad till årets mest inspirerande blogg! Det är alldeles otroligt roligt.

Nomineringarna har avslöjats idag men redan i fredags ringde en redaktör från Österbottens Tidning. Jag ringer angående bloggpriset, din blogg är ju nominerad till årets mest inspirerande blogg... Efter samtalet tog jag en liten runda runt i lägenheten, studsade och jublade lite. Så glad blev jag. Ett stort tack till alla som nominerat mig, verkligen.

Ifall du är här första gången och kollar in de nominerade bloggarna har jag samlat länkar till några inlägg här som kan ge en ganska bra bild över min blogg.

Att gå på loppis är en stor passion för mig, så det blir en hel del loppisinlägg. Och bilder på fynd, här en smågalen matta.

Jag tycker också om att skapa, sy och pyssla allt möjligt. Att klippa och klistra med ord är en stor favorit. Ibland blir det till och med en liten tavla. Eller en moodboard.

Jag syr också grejer ibland. Som skopåsen på bilden, som jag för övrigt kommer att sälja nu när jag alldeles, alldeles nyligen startat mitt eget företag, med samma namn som bloggen. Jag har också t.ex. sytt en liten girlang till dörren.

Så gott som allt material jag använder är återanvänt på något sätt, hittat hemma, köpt på loppis eller fått. Så är det med nästan allt nuförtiden. Jag köper nästan aldrig nya kläder eller saker, utan så långt det bara går på loppis eller använder det jag har. Det här har blivit en väldigt viktig sak för mig. Jag ställer mig kritisk till det konsumtionssamhälle vi lever i och skriver om det ibland och försöker verkligen hitta min egna hållbara livsstil. Och hoppas kunna inspirera också någon annan att tänka efter.

Jag har bl.a. skrivit om att rösta med plånboken här och här.

Här skriver jag om den inspirerande föreläsningen Att Våga, och här skriver jag lite kort om att hitta balans i vardagen efter att ha varit sjukskriven, sagt upp mig och börjat ett nytt jobb på deltid. Och nu har jag en liten nyfödd bebis till firma dessutom.

Nu ska jag kolla in de andra nominerade bloggarna!

En grön filtknöl

2011-11-12T17:50:00.000+02:00

Ett av loppisfynden jag gjorde i Åbo förra helgen var en stor, tjock, skön, grön och fin filt. I alldeles superbra skick.

Den har redan installerat sig i soffan och hunnit användas och knölas till flera gånger om.

Om den provocerande tanttrenden

2011-11-11T17:25:00.000+02:00

Debatten om det nya husmorsidealet har snurrat en tid redan, speciellt i Sverige men åtminstone en del även i finlandssvenska medier. Om det finns läsare som inte alls följt med detta kan jag ge en kort inblick.

Den trend som verkar finnas band unga kvinnor att baka cupcakes och fixa i sitt hem har kallats ett nytt hemmafruideal och kritiserats hårt för att vara bakåtsträvande och rent av fräckt mot de kvinnor som tidigare kämpat för vår rätt i samhället och i arbetslivet. Underbara Clara som ibland har utpekats som en frontfigur för denna trend biter ifrån. Hon är feminist och frågar sig om en frigjord kvinna inte ska få välja? Clara har valt att arbeta i/med/kring hemmet, inte som sin mans obetalda hushållerska utan som egen företagare som de facto försörjer hela familjen.

Nå, nu verkar nästa provocerande kvinnoroll vara här, nämligen tanten!

Elin Ek vill med sin bok Supertanten ge tanten upprättelse. Hon kritiserar det slit- och slängsamhälle vi lever i och förespråkar sådana kunskaper och beteenden som kan anses som tanters. Som att inte slösa, laga och lappa, koka maten själv, ta hand om de saker man har, plocka bär osv.

När jag letade efter recensioner på boken hittade jag direkt tre kritiska inlägg och jag måste nog säga att det känns lite som att de här kritiska personerna inte vill förstå vad Elin menar, som när fan läser Bibeln (som Elin själv uttrycker det i radiointervjun jag tar upp längre ned). Jag känner ett starkt behov av att svara på de här kritiska inläggen. Så här kommer det.

Så här skriver Petra Jancov Picha på BreakfastBookClub:

"Trots att den är fin, välgjord och humoristisk tycker jag att den samtidigt hyllar hemmafru-idealet med alla sin tips om hur man kokar långkok, syltar och saftar."

Tips på hur man kokar långkok, syltar och saftar är väl snarare en hyllning till miljömedvetenhet. Hur man själv kan ta tillvara på det naturen har att ge. Det är smart för miljön, ekonomin och din egen hälsa. Inget som endast hemmafruar kan göra utan även den manligaste mästerkocken. Jag ser det inte som en fråga om vem som gör det utan varför man gör det - det är hållbart och smart!

Ingrid Lindqvist har skrivit krönikan Bort med tassarna från tanten på dagensbok.com. Jag tycker hon skriver ganska hånfullt om den här boken. Här kommer några utdrag.

"Jag är tant. Åtminstone var jag det tills nyligen då Elin Ek la beslag på tantbegreppet . . . Nu måste man svara rätt i ett tantquiz för att få vara äkta tant . . . Minst en miljon kvinnor från medelåldern och uppåt, helt olika individer, kvinnor med helt olika intressen och färdigheter blir med quizen fråntagna den självklara rätten att vara tanter. Begreppet tas istället över av yngre kvinnor som vill leka tant." Och håll i er för här kommer det bästa "Jag har inte läst boken men..."

Jag måste säga att jag tycker det är ganska fräckt att skriva en osande spydig krönika om en bok, utan att ha läst den. Redan på första sidan i boken står följande ord:

"För vissa har tanten plisserad kjol, för andra har hon lila hår, för somliga fyller man tant vid 50 och sedan träffar man 75-åringar som aldrig skulle kalla sig tant. Några är rädda för tanter - och andra för att bli en. Alla har sin uppfattning om vem tanten är och vad som är tantigt."

Det där med tantquiz:et är nog menat med humor och bör tas med en nypa salt. Det tror jag man märker om man läser boken.

Sen lyssnade jag på Tantfrossa på Kulurradion:Nya vågen, P1. Efter tips av en läsare här på bloggen. Vid knappt 15 min börjar en diskussion om tanttrenden med Elin Ek, Jenny Damberg och Barbro Hedvall. Det är intressant, lyssna gärna om ni har tid.

Barbro säger bl.a. att hon tycker det hela är bisarrt, hon har växt upp då de riktiga tanterna fanns och de var något helt annat, säger hon. De var kvinnor med ofta små omständigheter som tvangs vara sparsamma och ordentliga, och ganska tråkiga. Hon säger också att det här med att byta gardiner är tjafs, man har väl annat, viktigare att göra.

Elin håller med om att gardiner är en liten, fånig sak men lyfter upp det här med antikonsumtion som en viktig sak inom "tantskapet".

Det pratas också om att tanttrenden romantiserar något som förut var, som Barbro nämnde, tvång. De "riktiga" tanterna hade inget val.

Och jag skulle väl gissa att det är någonstans där som debatten blir känslig och provocerande. Vi som är unga idag kan välja att konsumera mindre och plocka våra egna bär. Vi tycker det är en bra grej och höjer upp tanten som förknippas med sådana handlingar. Medan de som hör till äldre generationer känner sig förolämpade när vi yngre får tanten (som levde ett hårt liv) att framstå som trendig och piffig.

Man kan se var det skär sig. Men samtidigt tycker jag det verkar finnas en ovilja att förstå varandra. För båda parterna tycker ändå lika om en del saker, t.ex. att det är en viktig sak att värna om miljön och tänka efter.

Så länge tanttrenden handlar om att man vill ta vara på kunskap och vettiga värderingar och föra dem vidare, och dessutom ge tanterna äran för det, så tycker jag det är en bra sak. Men jag tycker personligen att tant-begreppet också innefattar en viss ålder, där kan jag ge "tanttrendsmotståndarna" rätt. Jag skulle inte säga att jag själv ÄR en tant (ännu), men jag har kanske en del tantiga beteenden och åsikter, och är stolt över det. Jag tycker att ordet tant ska användas med kärlek och respekt, det ska inte kännas som ett skällsord.

Och jag tycker att man ska se tanttrenden mera som en upprättelse än som en förolämpning.

Vad tänker ni om tanter och tanttrend?

Bokrecension: Supertanten

2011-11-11T11:33:00.005+02:00

Jag fick alltså Elin Eks bok Supertanten hem på posten och utlovade en recension.

Vid en första snabb genombläddring kan man lätt ta boken för en oskyldig, estetiskt tilltalande kokbok med lite husmoderliga tant-tips.

Men så fort man börjar läsa texten så framstår något helt annat. Tant används ofta som ett nedsättande ord och Elin vill ge tanten upprättelse. Hon skriver om tanten som en person med starkt civilkurage och med mycket kunskap om hur man hushåller (eller "snålar" om man så vill) med resurser som pengar och miljö. Kunskaper som har körts över av vår galna konsumtion men nu börjar bli populära igen.

Elin skriver så här i det inledande kapitlet:

Förr hette det långkok, nu heter det slow food.

Förr hette det billigt, nu heter det ekonomiskt.

Förr hette det hemlagat, nu heter det närproducerat.

Förr hette det snåla, nu heter det kostnadseffektivisera.

Osv.

Jag kommer att tänka på Underbara Clara och hennes radioprogram Husmorsskolan. Hon pratar också om att hon vill ge husmödrarna äran för den kunskap och de knep som idag framförs som heta trender (ofta) av manliga proffskockar.

I boken finns också några porträtt av kända kvinnor, eller tanter. Det finns en serie om Supertanten och en massa annat smått och gott.

Av sex kapitel handlar fyra om att laga något ätbart i köket, från husmanskost och sylt till kakor och karameller. De två övriga kapitlen handlar om sömnad och handarbete. De två sistnämnda blir ett väldigt skrap på ytan och jag tycker nästan att de kunde lämnats bort för att få en mera enhetligt bok centrerad runt recept. Fast det kanske också beror på att jag redan kan mycket om handarbete och kapitlen inte gav mig något. Förutom fina bilder.

Över lag tyckte jag om boken och jag tycker att den faktiskt fungerar som en hyllning till tanten och de kunskaper tanten besitter.

Men det finns en hel del som inte tycker det, märkte jag när jag googlade fram några andra recensioner. Den här boken har tydligen varit lika provocerande som Underbara Claras husmorsskola och kallas t.o.m. antifeministisk. Jag vill skriva ett inlägg i den debatten och återkommer med ett eget inlägg i ämnet.

Men boken kan jag rekommendera, speciellt om man tycker om att hålla på i köket, för den innehåller många recept. Och som sagt, fina bilder. Här kan man förresten provläsa några sidor.

På tal om

2011-11-11T09:40:00.002+02:00

Förra veckan skickade jag in en etableringsanmälan för Hannas Virrvarr. Jag har ännu inte fått några papper tillbaka men antar att företaget är registrerat eftersom jag igår fick ett samtal av en försäljare som började ungefär så här: "Hej, du har visst en nystartad firma..."

Jag vet inte om det finns någon speciell fest man ordnar när man blivit med företag men jag tror nog jag kommer att vilja fira det hela. Men jag tror också att jag vill stöka undan julen först.

Julkort och sneda kanter

2011-11-10T20:35:00.004+02:00

Plötsligt bara anmälde jag mig som försäljare på julmarknaden i Corner, Kristinestad den 10 december. Utan att ha några färdiga produkter eller ens veta så noga vad jag ska sälja. Det blir åtminstone julkort.

Av gammal tapet och bokstäver klippta ur dagstidningar. Även bottenpappret på korten här under är återanvända. Ja, eller använda är de kanske inte tidigare men jag har köpt dem på loppis.

Som ni ser är korten olika stora och har inte riktigt raka kanter. Någon kanske tycker det ser slarvigt ut men det är meningen att de ska vara sådär. Det är en liten protest från min sida. Protest mot masstillverkat, förutsägbarhet och livlöshet. Jag vill att det ska kännas livligt, glatt och tillåtande. Samtidigt som det är fint.

När dagen rinner ut i sanden

2011-11-09T18:29:00.002+02:00

Förutom en bra morgon har det här varit en sån där trött dag som rinner ut i sanden. Jag har dem lite titt som tätt. Inte varje dag men varje vecka. Som en baksmälla påminner de mig om att jag absolut inte får glömma att ta det lugnt.

När det känns som om allt rinner ihop och flyter ut fungerar posten som en skön kontrast, som för några timmar ger struktur.

Supermorgon

2011-11-09T11:57:00.002+02:00

I morse när jag delat ut tidningarna fick jag underlätta arbetet för en postutdelare genom att ta hem ett paket som var till mig. Det innehöll ett recensionsexemplar av Supertanten.

Jag hade sovit för lite och kröp ner i sängen igen. Vaknade några timmar senare och mjukstartade dagen med att läsa och bläddra i boken medan jag ännu låg kvar i sängen. Inspirerades att baka scones till frukost. Inspirerades också till tankar, jag ska återkomma till det senare.

Mentorn

2011-11-07T18:07:00.004+02:00

Det känns som om jag mest flängt omkring de senaste dagarna, det är något roligt någonstans hela tiden. Idag har jag träffat min mentor första gången, eller jag har nog träffat henne tidigare men inte i egenskap av mentor.

Kan du berätta mer om mentorn? Hur fick du en och vad ska hon/han göra? Undrar Karin och kanske någon annan.

När jag på allvar började närma mig ett beslut om att registrera ett företag kände jag ett väldigt behov av att ha någon att berätta om mina planer för. Ett bollplank och någon att söka stöd hos. Alltså någon form av mentor.

Peppe har flera gånger tipsat om att en mentor är ett bra sätt att utvecklas i sitt jobb. Hon fick sin mentor genom att helt enkelt fråga en person hon såg upp till och tyckte skulle vara lämplig. Jag gjorde likadant.

Jag ville att min mentor skulle vara en kreativ, företagande kvinna, lite äldre än mig. När jag funderat en stund hittade jag henne långt ute i ytterkanten av min bekantskapskrets, tog mod till mig och frågade. Hon tyckte det lät toppen. Troligtvis kommer vi att träffas nu som då och prata om det som känns angeläget just då. Under väldigt fria former.

Det finns också mera ordnade mentorskapsprogram där man har möjlighet att paras ihop med en mentor. Men det känner jag inte till närmare. Någon annan som gör det?

En liten Åbovisit

2011-11-06T20:22:00.003+02:00

Den lilla bloggtystnaden beror på att jag gjort ett litet gästspel i Åbo. Jag besökte mitt gamla jobb på Folkhälsan och föreläste om ledarskap och lektionsplanering på en utbildning för ungdomar.

Sedan sov jag över hos bäste Elin där jag bjöds på hembakad pizza, hembakad kaka och hembakat bröd. Elin hade en mycket snygg mössa från Costo, ett finskt designföretag som till stor del använder återanvänt material i sina produkter.

I dag var vårt mål att hitta ett loppis som hade öppet, ni kan gissa glädjen när mitt absoluta favoritloppis i Åbo, Mimmin Kirppis, hade öppet.

Fint sminkbord.

En hund som vi hälsade på.

Fina trälådor och allt möjligt smått att titta på.

Sladden!

Om någon Åbo-bo blev sugen på kopparna jag köpte på Täby bakluckeloppis ska ni skynda er till Kalevavägen 11. Fem koppar för fem euro.

Jag skulle gärna ha en så här färgglad kappa. Men den här var för stor.

Elin drabbades av svår beslutsångest när hon skulle köpa en filt.

Och jag råkade köpa en till hatt. Jag är fortfarande inte helt övertygad om det här med hatt men ändå kunde jag tydligen inte låta bli.

Stämpel

2011-11-04T09:33:00.002+02:00

I Vasa förra veckan gick jag in via Stämpelcentralen och köpte en sån där stämpel med inbyggd färgdyna, en som man själv får plocka in texten i. Det är så roligt, fast de små gummiplupparna är sjukt små.

Jag tycker om den där lite gammalmodiga, "heimlaga" stilen som den här stämpeln ger.

Pysselintresserade i Helsingfors?

2011-11-03T23:04:00.000+02:00

Ni som hängt här länge minns kanske i början av 2010 när jag bodde i Åbo och efterlyste en kreativ grupp via bloggen. Och hur vi träffades nu som då, virkade, pysslade och umgicks. Nu efterlyser Mymmeli pysselsällskap i Helsingfors. Klicka in dig på hennes inlägg HÄR och ta kontakt med henne om du är intresserad. Jag kan verkligen rekommendera, jag fick nya, goda vänner i min grupp!

Jag sydde mig en randig tröja

2011-11-03T15:41:00.003+02:00

En sömnadsbeställning jag fått omfattar sömnad i mycket elastiskt tyg. Bäst att öva lite, tänkte jag eftersom jag inte har sytt trikå på vem vet hur länge (vem vet om ens någonsin på mina egna maskiner). Jag överraskade mig själv och köpte några nya tygbitar i tygaffären igår. Det här gulvit-randiga tyget fastnade i handen fast det egentligen var något annat jag var ute efter.

Jag gjorde mönster, klippte och överlockade lite hit och dit och så blev det en tröja. Jag hade missbedömt längden, så den blev lite väl kort. Men med midjehöga kjolar och byxor fungerar den fint.

Jag blev positivt överraskad över hur pass bra det gick att få till en snyggt fållad halsurringning med mina hemsymaskiner. Och i min nya tröja begav jag mig sen ut i dimman på några ärenden.

Jag råkade impulsköpa tvättnötter. Det var på tiden att jag skaffade sådana.

Sen tog jag en snabb sväng via Röda Korsets loppis och köpte en lila mockakjol för 2 euro.

Framsteg

2011-11-02T19:23:00.003+02:00

Det här med firman går framåt. Etableringsanmälan är hårt på gång, jag har en bokförare, en ny bloggdesign är så småningom på gång, det har trillat in några sömnadsuppdrag, jag har anmält mig som försäljare på julmarknaden i Corner och kanske det bästa av allt. Jag har hittat en mentor!

Hälsningar från köket!

2011-11-01T09:33:00.002+02:00

Favoriter i köket är det aktuella temat i fabriken. Jag är glad för pluralformen, det skulle vara omöjligt att välja endast en favorit. Egentligen tycker jag om de flesta saker i mitt kök, här kommer nu en del.

Liksom många andra har jag haft en period då jag intensivt samlade på plåtburkar. Det är flera år sedan det lugnade ner sig och en del burkar har jag sålt vidare. Den bruna med spetsmönster är en av de första och en absolut favorit. Och så tycker jag att det är kul med den bruna lilla samlingen.

Den här tror jag aldrig att jag får för mig att sälja.

Färgglada mönster tycker jag om. Och så är det roligt att upptäcka att man har en massa udda grejer som passar ihop. Köksvågen är mammas gamla, resten köpt på loppis. Salt- och pepparströarna får jag inte nog av fast jag köpte dem för flera år sedan på Juthbacka marknaden. Termosen köpte jag för det häftiga mönstrets skull men efter en krissituation (tidsbrist och mögligt kaffe i min andra termos) började jag använda den och den håller värme hur bra som helst.

Det finns också nya saker i mitt kök, som Essence vinglas från Iittala. Även här en formförälskelse som hållit i sig i många år.

Så måste jag visa lite av alla udda skålar. Det blir lite som ett lapptäcke av det hela. De små äppelskålarna i pressglas är jag också lite kär i. Den gula skålen ungefär i mitten är Arabia, den köpte jag på marknad i somras för 5 €. Den röda skålen ovanför köpte jag för endast 50 cent (om jag minns rätt), färgen är lite bortsliten men det är något med den som tilltalar mig väldigt mycket.

Makee

2011-10-31T11:41:00.004+02:00

Efter föreläsningarna i fredags passade jag på att kika in i Loftets Taito Shop. Och jag såg något alldeles förtjusande.

Små och lite större börsar av godispapper (och ett stadigare, genomskinligt plast utanpå). Det är ett företag som heter Makee Design som har förverkligat denna härliga idé. På deras blogg finns också bild på två fina börsar av kartor.

Små räddningsaktioner

2011-10-30T17:36:00.002+02:00

Nyheterna om att vi slänger stora mängder mat är inte upplyftande. Ibland låter jag de orangea lapparna i butiken guida mig när jag handlar. Jag ser framför mig hur en massa oöppnade matförpackningar slängs i en stor container och kan inte låta bli att rädda så många som möjligt. Förstås endast sådana varor som jag tror att jag kommer att hinna använda.

För en tid sedan i en liten butik såg jag massor av kött som var märkt med rabattlappar. Om nu aldrig en hel ko, men mycket. Jag blev lite illamående när jag såg framför mig hur köttet skulle slängas i en stor hög och ruttna. Producerat helt i onödan. Usch.

Smakprovet

2011-10-29T22:44:00.002+03:00

Jag har gjort något förbjudet i kväll. Jag drack glögg. Och nu doftar det svagt av jul här hemma. Sch.

Överinspirerad

2011-10-29T19:24:00.003+03:00

De två senaste dagarna har jag träffat så många inspirerande människor att jag nästan inte kan hantera det.

Det började på fredag förmiddag på Loftet där jag pratade en stund med Peppe, Sara och Linn. Och Matheo.

Så var det dags för en rad med föreläsningar under temat Våga ta makten. Den ena inspirerande kvinnan efter den andra tog plats på scen. Bl.a. annat Peppe och självaste Eva Biaudet. Jag är så glad för att det kommer ett till Våga ta makten-tillfälle i november med flera inspirerande föreläsare.

Efteråt tog jag en kaffe med Marica, vilket också var mycket, mycket trevligt. Så sökte jag upp min marthainsiratörskollega Minna, som skulle bjuda mig på husrum. Vi pratade också iväg en massa timmar innan jag stupade på hennes soffa.

Och idag har vi haft träff med Marthainspiratörerna ute i Maxmo skärgård. Att träffa dem är alltid inspirerande. Nu är jag hemma igen och är alldeles slut. Jag har en massa intryck att smälta. Och en parkeringsbot att betala.

Loppis i Storå och Ikalis

2011-10-28T08:55:00.005+03:00

Som sagt stannade jag vid ett loppis i Storå på väg mot Ikalis.

Loppiset tog rum i hela huset, en massa rum fyllda med saker.

Man fick också gå upp på övre våningen, där det fanns flera små rum.

Och en massa fina tapeter. Så fanns det två rosa vägglampor som var alldeles ljuvliga.

Jag handlade lite tyger, en påse knappar, en tapetrulle och en glasburk.

Byggnaden som rymde det där stora loppiset i Ikalis har av den enorma skylten att döma hört till Finlayson tidigare. Ovanför o:et kan ni se mitt sällskap.

Det var nog rätt stort faktiskt.

Där fanns ett par fina teakmöbler. Och en trebent lampa som jag fick lite begär efter. Men den fick bli kvar i alla fall.

Det här hade vi roligt åt. Stora flickors strumpbyxor. Strumpbyxa med stor byxa. Bred grenkil.

Där fanns ett bord med en bordsskiva som hade så otroligt snyggt klotter på sig. Jag blev mycket sugen på att ta hem det, avlägsna benen och skruva upp bordsskivan på väggen som tavla.

Och så avslutningsvis lite färgpiller inför helgen.

Det stora loppiset var nog stort, men en del hyllor var tomma. Det var inte ett överväldigande bra loppis men sämre har jag varit på. Du som undrade om det är värt att besöka på väg ner till Tammerfors, jag skulle nästan hellre rekommendera ett annat stort loppis som finns alldeles intill vägen strax förbi Hämeenkyrö, om jag googlat mig fram rätt så är adressen Mestarintie 2, Häämeenkyrö.

Hej från Kankaanpää!

2011-10-27T12:30:00.004+03:00

Den här dagen är en oväntat rolig en. Jag är på väg till Ikalis för att träffa en vän som jag träffar sorgligt sällan. Hon berättade att Europas största hall-loppis finns i Ikalis, jag vet inte vem som har gjort den bedömningen men det låter i alla fall lovande. Och jag råkade redan stanna vi ett loppis i Storå och göra några inköp. Nu ska jag hoppa i bilen och köra vidare. Det här kan knappast bli dåligt!

Flanellfavorit

2011-10-26T13:53:00.002+03:00

En positiv sak med kallare väder är att det lämpar sig att ta fram flanellskjortan. Den här köpte jag på UFF när vi ännu bodde i Åbo. Förra vintern använde jag den var och varannan dag. Så otroligt skön, både varm och bekväm. Jeansen som jag också har använt massor köpte jag på Myrorna i Göteborg för ganska precis ett år sedan. Märket heter lustigt nog Tutti Frutti.

Oväntade kombinationer ger mera liv

2011-10-25T16:42:00.005+03:00

Kontraster gör saker och ting intressantare. Kontraster ger liv. Fulsnyggt är ofta snyggare än snyggt och perfekt är tråkigt.

Hannas virrvarr av bra idéer

2011-10-24T11:37:00.004+03:00

Några undrade vad det riktigt är jag ska göra i mitt företag (oj, oväntat skrämmande att skriva "mitt företag", som inte finns riktigt ännu heller för den delen).

Jag kommer inte att fokusera på att sälja en enskild produkt eller tjänst utan företaget bygger på mig som kreativ person med en mängd bra idéer. Jag ska helt enkelt försöka tjäna pengar på det som jag brinner för (och till viss del redan sysslar med).

Tre huvudgrejer ska jag fokusera på till en början.

Föreläsningar, kurser, texter. Det händer sig att jag håller föreläsningar, kurser och skriver kolumner ibland. Med ett eget företag är det helt enkelt lättare och ger större möjligheter.

Hantverk och pyssel. Ni vet korten, skopåsen, urklippstavlorna och dörrgirlangen. Jag har tänkt tillverka liknande produkter i liten skala för försäljning (man får gärna tipsa om trevliga små butiker som kunde vara potentiella återförsäljare). Visionen är naturligtvis att använda begagnat material så långt det går. Kläder i enkla modeller skulle jag också vara sugen på att tillverka (återanvända material även här). Jag kan också ta på mig sömnadsarbeten på beställning (har sytt en brudklänning och en handfull examensklänningar på beställning tidigare).

Bloggen. Bloggen som kreativt uttrycksmedel trivs jag mycket bra med, det kommer jag att fortsätta med och ska utforska möjligheten att sälja annonser till min blogg. Förstås endast sådana annonsörer som passar ihop med bloggens tema och mina värderingar. Det vill säga second hand, ekologiskt och konsthantverk.

Chansen är stor att företagets namn blir Hannas Virrvarr. Känns passande på många sätt.

Vetcha he blir bra, som man skulle säga i Sydösterbotten.

Min plan är att starta upp lite sådär sakta för att pröva på. Det kräver inga stora investeringar så jag har inget att förlora. Det blir som ett kreativt komplement till postjobbet. Så får jag helt enkelt se vart det bär.

Om allt hamnar i skräpkorgen om en tid så må det vara så, det här är inget som ska ge mig stress och ångest. Det här ska ge mig glädje och utlopp för idéerna, i den mån jag orkar!

Hur tycker ni det låter?

Status

2011-10-23T20:11:00.001+03:00

Igår umgicks jag med en galet liten och mycket söt människa och idag har jag ätit för många bullar. I morgon ska jag dela ut tidningar och ta itu med saker.

När man måste göra något annat

2011-10-21T11:11:00.003+03:00

Åh tack för alla uppmuntrande kommentarer, så glad jag blir! Jag ska naturligtvis berätta mera. Men inte nu. Just i dag när inspirationen bubblar, det kom en spännande tidning genom postluckan, och jag har flera samtal jag känner mig upplagd för att ringa, just idag så har jag en 8-timmars inhoppar-tur som börjar snart. Det är så man himlar med ögonen.

Nåväl. Jag loggar ut nu och återvänder på söndag. En fin helg önskar jag er alla!